Hur svårt är det att upptäcka en attentatsperson i tid? Den frågan ställer sig många efter moskéattackerna i Nya Zeeland. Polisregion Stockholm har cirka 250 personer som bedöms som farliga under bevakning, skriver SVT Nyheter Stockholm.

– Det kan handla om allt från människor med psykisk ohälsa till terrorister och skolskjutare, säger Per som arbetar på polisens underrättelsetjänst med att göra riskbedömningar.

Av de 200 fall som underrättelsetjänsten i polisregion Stockholm hanterade under 2017 sattes åtgärder in i ungefär häften, skriver SVT. Det är däremot svårt att säga om polisen har kunnat stoppa någon farlig person från att begå terrordåd.

– Som med allt brottsförebyggande arbete är det svårt att mäta det som inte hänt. Vi tittar bredare än att förhindra terroristdåd, säger Per.

Enligt Dagens Nyheter har Åklagarmyndigheten inlett en förundersökning om misstänkt brott mot rikets säkerhet. En person som är misstänkt men inte gripen har förordnats en försvarare, enligt Stockholms tingsrätt.

Säkerhetspolisen bekräftar uppgifterna och hänvisar i övrigt till förundersökningssekretess. Vice chefsåklagare Hans Ihrman leder förundersökningen, men han är väldigt förtegen.

– Det får visa sig längre fram vad det är för något. Jag kan inte gå in på vad det handlar om, säger han till DN.

Under 2018 noterades 110 fall av dödligt våld i Sverige – en marginell minskning jämfört med 2017, då 115 fall noterades. Detta enligt preliminär statistik från kriminologen Mikael Rying vid polisens nationella operativa avdelning, som TV4:s Brottsjournalen tagit del av.

Siffran är fortfarande hög. Sedan 2015 har Sverige det högsta årliga genomsnittet av dödligt våld på 30 år – 113 fall.

– Naturligtvis så är den här höga nivån i stor utsträckning beroende på de här skjutningarna i kriminella miljöer, säger Rying till Brottsjournalen.

Samtidigt är uppklarningen av fall av dödligt våld den lägsta på 30 år – färre än sju av tio fall klaras upp.

Migrationen, sjukvården och pensionerna. Det är några av förklaringarna till att Socialdemokraterna i höstas gjorde sitt sämsta val på över 100 år, enligt partiets valanalysgrupp.

Det var nödvändigt att skärpa migrationspolitiken, skriver gruppen, men menar att retoriken ”blev onödigt hård”. Samtidigt slår gruppen fast att vården inte längre är en vinnande fråga för partiet. Och trots att sex partier står bakom politiken för pensionärerna slår de låga pensionerna för stora grupper särskilt hårt mot Socialdemokraterna.

Gruppen på sex personer konstaterar att såväl unga väljare som arbetarväljare flyr partiet – röster som är viktiga för partiet.

– Det kommer att vara avgörande att vända den utvecklingen, säger Marika Lindgren Åsbrink, en av gruppens medlemmar, till TT.

Socialdemokraternas väljarkår och medlemsbas håller på att dö ut och partiet attraherar inte unga, säger SSU-ordförande Philip Botström till Aftonbladet.

– Tyvärr lämnar valanalysgruppen inga skarpa rekommendationer för hur partiet ska vända den trenden, säger Botström till tidningen.

Han tycker att partiets valanalysgrupp gör det ”lite väl enkelt” när den konstaterar att partiet i framtiden måste locka fler unga väljare. Ungdomsförbundets ordförande tycker själv att partiet måste lyfta fram fler unga på listorna och inte bara se unga som en tillgång när det vankas dörrknackning under valrörelsen.

– Sossarna måste sluta se unga medlemmar i partiet som kuttersmycken, säger han.

Opinion Socialdemokraterna sa vad man trodde att väljarna i valrörelsen ville höra om migrationen och använde en ny, hårdare retorik som varken medlemmarna eller partiet bottnade i. Det skriver S-profilerna Nasra Ali, Ulf Bjereld och Sören Juvas i en debattartikel i Aftonbladet.

De vänder sig emot partiets valanalysgrupps beskrivning av att S inte i tid presenterat en ”tillräckligt stram” migrationspolitik.

”Väljarna genomskådade ihåligheten, ifrågasatte trovärdigheten och misstrodde partiets politik”, konstaterar debattörerna.

Kazakstan kastas ut i ett osäkert läge efter president Nursultan Nazarbajevs avgång, säger Torgny Hinnemo, expert på Ryssland och länder i forna Sovjetunionen, till SR Ekot.

Enligt Hinnemo har Nazarbajev, vars avgång kom som en chock för de flesta, varit en samlande kraft som lyckats ena regionala grupperingar samtidigt som han har förankrat landet i relationen till dess två jättar till grannländer: Ryssland och Kina.

– Jag tror väldigt många är rädda för vad som ska hända. Det finns väldigt stora risker, säger han i Ekots lajvsändning.

Kazakstans president Nursultan Nazarbajev avgår efter 29 år. Det oväntade beskedet kom i statlig tv på tisdagen, skriver Reuters.

– Jag har tagit ett beslut, vilket inte var lätt för mig, att avgå som president, sa han i sändningen.

Senare i år skulle han nå milstolpen 30 år som ledare. Nazarbajev har lett landet sedan 1989, först som kommunistledare och sedan som president. Samtliga val han har vunnit har dock kritiserats av internationella valobservatörer, enligt TT.

Avgången kommer bara veckor efter det att presidenten sparkade landets regering.

Inför sitt möte med Donald Trump betonar Brasiliens nytillträdde president Jair Bolsonaro att Brasilien tidigare såg USA som sin fiende men att det har vänt.

– Här har ni nu en president som är vän med USA och som beundrar detta vackra land, sa han vid ett möte med USA:s handelkammare i går, rapporterar AP.

Bolsonaro jämförde även hur både han och Trump fått utstå en fientlig inställning från etablerade medier under sina presidentkampanjer.

De båda presidenterna ska träffas i dag strax efter klockan 17 svensk tid.

Brasiliens nytillträdde president Jair Bolsonaro kommer att möta USA:s president Donald Trump i Vita huset i dag, efter att även ha hunnit med ett besök på CIA.

Sedan valet 2018 har Bolsonaro burit smeknamnet ”Tropikernas Trump” med stolthet, skriver AFP. Likheterna mellan de båda ledarna har även fått Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton att skämta om att även det omvända förhållandet gäller.

– Jag tror att vi här uppe kommer att kalla Trump för ”Nordamerikas Bolsonaro”, sa Bolton i en intervju med tv-kanalen Globo inför besöket.

Enligt uppgifter kommer presidenterna bland annat skriva under en överenskommelse om en underutnyttjad satellitbas i Brasilien, skriver SR. Även situationen i Venezuela står på agendan, enligt Axios.

Ett brev som hittats i den flyktbilen som den misstänkte gärningsmannen använde i Utrecht kan tyda på terrormotiv, anser nederländska åklagare enligt AFP.

Polisen meddelar även på Twitter att man inte har hittat några direkta kopplingar mellan offren och den misstänkte gärningsmannen Gökmen Tanis.

Tre människor dödades och fem skadades i skottlossningen på en spårvagn i staden. De tre som dödades var en 19-årig kvinna och två män, 28 och 49 år gamla.

Det har tidigare förekommit uppgifter om att dådet kan ha varit familjerelaterat och att Tanis ska ha känt den kvinna som sköts.

Utöver den misstänkte gärningsmannen har ytterligare två personer gripits.

Flaggorna vajar på halv stång i Utrecht i Nederländerna efter gårdagens trippelmord på en spårvagn i staden. Tillfälliga kriscentrum har öppnats för allmänheten.

37-årige Gökmen Tanis misstänks ha öppnat eld på spårvagnen men motivet bakom gärningen är ännu okänt. En stor anti-terrorinsats pågick i Utrecht men det finns också teorier om att gärningsmannen har en familjekoppling till ett av offren.

Delar av staden stängdes ner och polis uppmanade skolor att hålla dörrarna stängda samt människor att hålla sig inomhus.

Uppgifterna om Gökmen Tanis, som misstänks för mord på tre personer i Utrecht under måndagen, går isär – och frågan om det rör sig om en terrorattack eller ett massmord är inte klargjord.

Nederländernas premiärminister Mark Rutte kallade händelsen ett terrordåd tidigare under måndagen, men tonade senare ner det. Flera uppgifter, bland annat från turkiska källor, menar att Tanis kan ha haft en anhörig på spårvagnen som måltavla.

– Det finns många frågetecken och rykten, säger Rutte enligt TT.

Klart är att Tanis har ett tungt kriminellt förflutet. Enligt Algemeen Dagblad är han känd av polisen för bland annat narkotikabrott, misshandel och hot mot sin flickvän.

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern har hyllats för ett resolut och empatiskt agerande efter det misstänkta terrordådet i Christchurch.

Washington Posts Ishaan Tharoor skriver i en analys att Ardern befinner sig i en liknande situation som dåvarande norske statsministern Jens Stoltenberg gjorde i samband med terrordådet på Utøya, då han talade om att ”möta hat med kärlek”.

Australiska ABC:s Annabel Crabb skriver i en analys att Ardern kritiserats för att vara en politisk ”lättviktare” men att hon inte tagit ett enda felsteg sedan Christchurch-dådet. Samtidigt väntar svåra tider. ”Hon måste hålla samman nationen under en tid som vi av erfarenhet vet kommer bli en tuff rond för skärpta vapenlagar”, skriver Crabb.

Sky News Greg Milam skriver i en analys att ett land i kris sällan setts sluta upp kring sin ledare så som Nya Zeeland gjort med Ardern. ”Ingen ledare vill testas så som hon gör nu. Men alla ledare skulle vilja lyckas skapa sådan enighet”.

De första familjerna till dödsoffren för moskéattackerna i Nya Zeeland har nu fått tillgång till sina anhörigas kroppar efter rättsmedicinska undersökningar. Det rapporterar Al Jazeera. Sex kroppar har hittills lämnats över, enligt nyzeeländsk polis.

Ännu återstår identifieringen av majoriteten av offren.

”Det kan tyckas vara en ganska enkel sak med identifiering men verkligheten är mycket mer komplex, särskilt i en situation som den här”, säger polisen i ett uttalande.

Frustrationen har vuxit i det muslimska lokalsamhället eftersom många familjer är angelägna om att få begrava sina döda. Enligt muslimsk sed ska begravningar ske omgående, helst inom 24 timmar.

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern lovar att den misstänkte terroristen bakom moskéattackerna i Christchurch kommer att ställas inför nyzeeländsks lags fulla kraft, rapporterar AFP.

I ett tal inför det nyzeeländska parlamentet sa Ardern även att hon inte kommer att nämna skytten vid namn.

– Han är en terrorist, han är en kriminell, han är en extremist, men när jag talar kommer han att att vara namnlös, sa hon.

Hon uppmanade även andra att inte använda hans namn.

– Säg namnen på de som förlorade sina liv istället för namnet på mannen som tog dem.

Liberalernas nya partiledare väljs på ett extra landsmöte den 28 juni för att sedan göra sin officiella debut på Liberalernas dag i Almedalen den 3 juli.

Det har Liberalernas partistyrelse beslutat, rapporterar TT.

Processen fram till partiledarvalet kommer att vara uppdelad i tre delar. En sondering ska pågå fram till den 15 april, då länsförbunden uppmanas att föreslå valberedningen tänkbara namn.

Därefter ska partiet fokusera på EU-valet som hålls den 26 maj.

Den sista maj presenterar valberedningen de kandidater som har det bredaste stödet. Kandidaterna får sedan presentera sig själv och sin politik på möten runt om i landet.

Flera politiker inom Liberalerna visar sitt stöd för Erik Ullenhag och vill att han ska bli partiets nästa ledare.

– Han är en lyssnande person. Han är också en människa med både hjärta och hjärna, säger riksdagsledamoten Barbro Westerholm till Ekot.

Samtidigt väntas flera L-politiker stötta Ullenhag i en gemensam debattartikel som snart publiceras i Liberalernas egen tidning Nu. Debattartikeln undertecknas av fyra liberaler, bland dem Stockholms socialborgarråd Jan Jönsson och riksdagsledamoten Lina Nordquist.

Nordquist säger till Ekot att hon upplever Ullenhags ledarskap som ”väldigt inkluderande och samlande”.

Liberalerna ska välja ny partiledare i slutet av juni.