Vänsterpartiet vill att regeringen samlar partierna till gemensamma samtal efter avslöjanden om misstänkt penningtvätt i Swedbank, skriver TT.

V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson vill att partierna ser över regelverk, sanktioner samt hur tillsynen av bankerna kan skärpas.

– Bankerna har en enormt stor påverkan på hela den finansiella stabiliteten och hela samhällsutvecklingen, och vi vet också att de har tendenser att vara rätt giriga, säger Andersson.

Swedbank tvärvänder i fråga om att tillsätta en extern utredning. Banken meddelar i ett pressmeddelande att revisionsbolaget Ey ska analysera de uppgifter om misstänkt penningtvätt som Uppdrag Granskning presenterade under onsdagen.

– Vi tar Uppdrag gransknings uppgifter på största allvar. Därför har jag gett EY ett brett mandat att självständigt gå till botten med de uppgifter som förekommit, säger vd Birgitte Bonnesen.

Utredningen kommer att presenteras för styrelsen innan bankens stämma 28 mars.

Samtidigt rapporterar Dagens Industri med hänvisning till uppgifter att Swedbanks styrelse kommer att hålla ett krismöte under kvällen.

Så sent som i går sa Bonnesen till SvD att någon extern utredning inte var aktuellt.

– Vi har redan i dag en rad kontakter med externa personer och vi planerar inga ytterligare granskningar utöver det, sa hon då.

Det överraskade bland andra Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

– Det är anmärkningsvärt att man tar så tydligt avstånd från att anlita en oberoende tredje part, sa hon till TT.

Svenska och estniska finansinspektionen inleder gemensam granskning av penningtvätt i Swedbank. Litauens centralbank kommer vid behov att bistå i undersökningen.

– Den information som framkommit i SVT är allvarlig och tillsammans med våra estniska kollegor kommer vi att noga undersöka fakta för att kunna göra en omfattande och djupgående analys, säger generaldirektör Erik Thedéen enligt ett pressmeddelande.

Finansinspektionen har tidigare blundat för varningar om penningtvätt i Swedbank, enligt dokument som SvD tagit del av.

Venezuelas president Nicolás Maduro har beslutat att stänga landets gräns till Brasilien tillsvidare från och med i kväll, rapporterar AFP.

Gränsen stängs efter att oppositionsledaren Juan Guaidó planerar att föra in nödhjälp via gränsen från angränsande länder. Maduro ser nödhjälpen som ett sätt att underminera hans makt och säger att Venezuela inte behöver någon hjälp.

I statskontrollerad tv har presidenten även meddelat att han överväger at stänga gränsen mot Colombia.

Venezuelas oppositionsledare Juan Guaidó planerar att resa till landets gräns mot Colombia för att på egen hand se till att den humanitära hjälp som skickats från USA kommer in i landet, skriver AFP.

USA har skickat mat och mediciner till Venezuela som blivit stoppade vid gränsen av militären på order av president Nicolás Maduro.

Guaidó har tidigare sagt att 300 000 människor i landet riskerar att dö om hjälpen inte kommer fram.

Den nya regeringsuppgörelsen gör att riksdagens utskott organiseras om, skriver SVT Nyheter. Moderaterna har kommit överens med Socialdemokraterna om att få ledande poster i de utskott där regeringspartierna eller Centern respektive Liberalerna sitter på ordförandeposten.

Moderaterna anser nämligen inte längre att de forna Alliansvännerna C och L kan representera dem. Därför får nu flera utskott så väl en andre som tredje vice ordförande.

M får sex andre vice ordförandeposter och KD får en. S får som kompensation två tredje vice ordförandeposter.

C-ledaren Annie Lööf berättar i SR-journalisten Maggie Strömbergs P1 Dokumentär ”Regeringsbildningen” att hon hade svårt att lita fullt ut på M-ledaren Ulf Kristersson i slutet av regeringsbildningen och valde därför att stötta Stefan Löfven (S).

Lööf nämner bland annat att hon hade misstankar om att M och KD justerade sin budget för att vinna stöd av SD, men även M:s samarbete med SD i Staffanstorp fick henne att känna så.

– Det gör att det blir väldigt svårt för mina medlemmar att försvara ett sådant vägval för Centerpartiets del. Så det har spelat in, i detta, säger Lööf.

Ulf Kristersson berättar i dokumentären att hans avsikt aldrig var att splittra Alliansen – och att L och C vet om det.

– Avsikten var att göra så mycket allians som var möjligt i ett läge där två partier inte ville försöka bilda en gemensam fyrparti-alliansregering.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Rysslands president Vladimir Putin kommer att ha ett möte med varandra nästa vecka. Det uppger en talesperson för den israeliska premiärministern, enligt AFP.

Mötet kommer att hållas i Moskva och fokus kommer troligen ligga på Mellanösternfrågor och situationen i Syrien.

En konflikt har uppstått mellan länderna efter att Israels flygvapen flera gånger har attackerat vad de beskriver som iranska måltavlor inne i Syrien.

Iran och Ryssland är de största internationella aktörerna som står på president Bashar al-Assads sida i Syrienkriget.

Nära 20 människor har dödats av en bilbomb i provinsen Dayr al-Zawr i östra Syrien i dag, rapporterar AFP. Explosionen inträffade nära ett oljefält, enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet.

Vid fältet finns en bas som används av den USA-stödda kurdisk-arabiska SDF-alliansen. 14 oljearbetare och sex SDF-soldater har dödats.

Den iranska utrikesministern Javad Zarif menar att Israel beter sig äventyrligt med sina bombningar i Syrien och att ”äventyrlighet alltid är farligt”. Det säger han i en intervju som väntas publiceras i Süddeutsche Zeitung i dag enligt Reuters.

I intervjun får Zarif frågan om han ser en militär konflikt segla upp mellan Israel och Iran och svarar ”nej, men vi kan inte utesluta den möjligheten”.

Israel har sagt att landet ska öka sina insatser i Syrien när den amerikanska närvaron trappas ned. Premiärminister Netanyahu har kritiserat Irans stöd till Assad-regimen och sagt att Iran är den mest destabiliserande faktorn i Mellanöstern.

Att C och L valde att släppa fram Stefan Löfven (S) som statsminister istället för Ulf Kristersson (M) innebär att samarbetet inom Alliansen är ”i grunden helt förändrat”. Det säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor i en intervju i TV4:s Efter fem.

Men hon säger också att partierna kommer att samarbeta även i framtiden på olika sätt.

– Ska vi ha en suck av en chans att utmana S om makten måste konservativa, kristdemokrater och liberaler samarbeta. Och det är jag övertygad om att vi kommer att göra i olika frågor, säger Busch Thor.

Opinion Att Centerkvinnor valde att posta en kritisk tweet efter att KD-ledaren Ebba Busch Thor skojat om en ”me too-ko” i tv ska ses som en reaktion på en uppdämd oro över en glidning i KD:s jämställdhetspolitik. Det skriver C-kvinnors ordförande Sofia Jarl på Aftonbladets debattsida.

”För oss är det tydligt att KD:s har fjärmat sig från de värderingar om jämställdhet som Centerpartiet står för, och som även Alliansen gemensamt tidigare stod för”, skriver Jarl.

Hon skriver att KD:s jämställdhetspolitik är bakåtsträvande och oroväckande och att den ”gör det lätt att hålla sig för skratt”.

Familjen Hirsch i Edsvalla i Värmland är lättad över LSS-utredningens förslag om att andning och sondmatning ska räknas som grundläggande behov. Familjens son Amadeus, 4, behöver hjälp dygnet runt, bland annat med andningen. Familjen berättar för SVT Värmland att de har varit oroliga för att förlora Amadeus assistans.

– Om det nya lagförslaget går igenom kan vi få ett normalt liv igen, säger hans pappa Petter Hirsch.

Tvååriga Matilda lever med hjärtfel. Hon har i nuläget inte rätt till assistans, men skulle kunna få det enligt det nya förslaget. Hennes pappa Jerker Aléx vill inte dock inte ta ut något i förskott.

– Självklart är det ett steg i rätt riktning, men vi är väl lite skeptiska och vill inte fira än, säger han till SVT Nyheter.

Regeringen anser att sondmatning och andning ska ses som grundläggande behov och ge rätt till personlig assistans i LSS och föreslår en lagändring som är tänkt att träda i kraft den 1 juli. Det berättar socialminister Lena Hallengren (S) under en presskonferens.

Förslaget ska rätta till brister som lett till att barn nekats hjälp.

– Att en grupp med stora behov, ofta barn, har fått beskedet att deras behov av hjälp med andning och sondmatning inte har gett rätt till personlig assistans, säger Hellengren enligt SVT Nyheter.

Ett 50-tal barn bedöms ha fått indragen assistans på grund av den nuvarande tolkning av lagen.

I slutet av maj 2016 tillsatte regeringen en utredning för att få stopp på de skenande kostanden för LSS, vilket ledde till att Försäkringskassan började tillämpa strängare bedömningar och många nekades därmed assistans.

M och KD lyfte i december att sondmatning och andning ska ses som grundläggande behov och ge rätt till personlig assistans i LSS. I partiernas statsbudget fanns 350 miljoner kronor avsatta för en sådan ändring, skriver TT.

Pia Steensland, KD:s talesperson för funktionshinderfrågor, anser att förslaget är ett viktigt första steg i att förbättra LSS. Hon påpekar samtidigt att det är viktigt att säkerställa att hela stödinsatsen räknas som ett grundläggande behov.

– I dag är det tolkningar som gör att bara vissa delar av sondmatning, till exempel av och på med knappen, räknas, säger hon till TT.

Den särskilde åklagaren Robert Muellers rapport kan vara klar inom några dagar och det kommer garanterat skapa nya kontroverser kring vad som presenteras och hur mycket vi får se av den, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys.

”Muellers slutliga drag är dolt eftersom ingen riktigt vet vilken information som justitieminister Bill Barr kommer att välja – eller känna sig tvingad – att dela med kongressen och allmänheten, kring skandalen som har polariserat hela nationen”, skriver han.

Det är ännu oklart vad vi får se av rapporten, kommer det till exempel avgränsa sig till Trumps olagligheter? Och vad är Muellers tröskel för det? frågar sig Washington Posts Aaron Blake i en analys. Oavsett är den viktig för att det är då kongressen måste avgöra om Trumps handlingar skulle kunna motivera ett riksrättsåtal, skriver han.

”Om det bara är en massa information, blir det lättare för republikanerna att avfärda det. Om Mueller bestämmer att Trump kan ha gjort saker som han kan ställas inför rätta för – förutsatt att kongressen får reda på det – blir det svårare för republikanerna att ignorera det.”

Den amerikanska senatens utredare vill höra den Moskvabaserade amerikanska affärsmannen David Geovanis som har kopplingar till president Donald Trump, enligt flera källor till CNN. Enligt källornas uppgifter skulle Geovanis kunna kasta ljus över presidentens kommersiella och personliga aktiviteter i Ryssland på 90-talet.

Senatens underrättelseutskott, som undersöker påståenden om rysk inblandning i presidentvalet 2016, har varit intresserade av att prata med Geovanis i flera månader efter att fått ta del av tre vittnesmål, enligt uppgifterna. Bland annat påstås Geovanis vara en värdefull nyckel i frågan om Ryssland har komprometterande material om Trump, påstår ett av vittnesmålen som CNN tagit del av.

David Geovanis hjälpte till att organisera en resa för Trump till Moskva 1996 och var med tidigt i planerna om att bygga ett Trump Tower i den ryska huvudstaden.

Geovanis, som av sina vänner kallas ”Geo”, har också arbetat för den ryska oligarken Oleg Deripaska, vars band till Trumps kampanjchef Paul Manafort varit av intresse för utredarna.

Donald Trumps tidigare advokat Michael Cohen kommer att vittna inför representanthusets tillsynskommitté nästa onsdag, skriver amerikanska medier.

Förhöret, som kommer att vara offentligt, var först planerat att hållas den 7 februari, men ställdes in av Cohen eftersom han kände sig hotad av Trump och hans nuvarande advokat Rudy Giuliani. Cohen väntas också vittna i ett stängt förhör i representanthusets underrättelseutskott dagen efter.

19-åriga Shamima Begum som lämnade Storbritannien när hon var 15 år för att ansluta till terrorgruppen IS i Syrien har rätt att komma tillbaka. Det säger Labours ledare Jeremy Corbyn, till ITV News. Han menar att man inte kan dra in ett brittiskt medborgarskap om personen inte har ett annat.

– Hon har, enligt mig, rätt att komma tillbaka till Storbritannien. Vid denna återkomst måste hon såklart svara på många frågor om vad hon har gjort där och då kan eventuell åtgärd vidtas, säger han.

Begum har fått sitt brittiska medborgarskap indraget med motiveringen att hon skulle kunna få ett medborgarskap i Bangladesh där hennes mamma tros ha sitt ursprung. Bangladesh har nekat till att 19-åringen skulle vara från landet och vägrar ge henne ett medborgarskap.

Bangladesh nekar till att ge den 19-åriga Shamima Begum ett medborgarskap i landet, rapporterar Reuters.

– Det här är ett fall för den brittiska regeringen. Bangladesh har inget med det här att göra, säger inrikesminister Asaduzzaman Khan till nyhetsbyrån.

Storbritannien beslutade i går att dra in Begums brittska medborgarskap efter att hon velat komma hem till landet efter att ha varit ansluten till IS i Syrien. Det brittiska inrikesdepartementet motiverade beslutet med att hon har möjlighet att bli medborgare i Bangladesh, där hennes mamma har sitt ursprung.

– Regeringen är djupt bekymrad över felaktiga påståenden om att hon skulle ha dubbelt medborgarskap, säger utrikesminister Shahrial Alam till The Guardian.