Det fjärde och avslutande ämnet som debatterades i partiledardebatten i ”Agenda” var kriminaliteten. KD-ledaren Ebba Busch Thor och MP:s Per Bolund möttes först i en duell.

– Vi kan inte ha rabatt för de som begår våldtäkter och grova brott, säger Busch Thor och kritiserar Miljöpartiet för att vara emot en slopad mängdrabatt.

– MP har tagit stora steg och förändrat vår politik lyssnar på de som kan frågorna bäst, framför allt polisen. Det är oacceptabelt att en mamma med sitt barn i famnen skjuts ned på öppen gata, därför krävs krafttag mot de kriminella gängen och det gör vi, säger Bolund.

När de övriga partiledarna släpptes in i debatten låg fokus fortsatt på straffrabatten. SD-ledaren Jimmie Åkesson anser att man måste sätta ner foten direkt när någon begår ett brott.

– Sitter du inlåst kan du inte utsätta laglydiga människor för brott. För mig är det viktigaste att laglydiga medborgare är trygga, säger han.

Kvällens andra ämne i partiledardebatten i SVT:s ”Agenda” var migrationspolitiken och efter en duell mellan Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt släpptes ämnet fritt.

KD-ledaren Ebba Busch Thor menar att anledningen till låsningen i den svenska migrationspolitiken är att S, M och SD som tre vuxna ledare borde göra upp i frågan.

– Vi är det enda partiet som kan prata med alla för att uppnå resultat, sa Busch Thor under debatten.

Jimmie Åkesson svarade att han gärna sätter sig ner och diskuterar frågan med Stefan Löfven, men att detta måste leda till resultat och att han inte vill ha ”ett MP-alibi med extremistisk politik”.

– Det här är ingen aktion. Det handlar om människor som är på flykt från krig och förtryck. Nu sitter vi alla här i en migrationsutredning och det var ett viktigt mål för C. Vi måste ta bort tuppfäktningen och få mer samarbete, säger Centerpartiets partiledare Annie Lööf under debatten.

Under partiledardebatten gick Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt till hårt angrepp mot regeringens ekonomiska politik.

– Ser inte du krisen, Stefan Löfven? Du har sprätt iväg pengar till rika. Du sitter och sänker skatten för de som tjänar bäst. Det är ditt fel, det är ditt ansvar, sa han.

Löfven anser tvärtom att det är socialdemokratin som är garanten för att välfärden i landet fungerar. SD:s och M:s politik kommer leda till att köerna till landets socialkontor kommer att öka, menar han.

Under partiledardebatten fick statsminister Stefan Löfven (S) frågor på sin syn om migrationspolitiken, detta en vecka efter att en spricka uppstått mellan S och MP i fråga om hur många som Sverige ska ta emot, skriver DN. Löfven upprepade att EU:s medlemsländer måste enas om en ny politik.

– Och när vi har det på plats, då tycker jag att Sverige ska göra sin del, säger S-ledaren och tillägger att han inte vill se något tak för asylmottagandet.

MP:s språkrör Per Bolund underströk att man kommit överens med S om att ha en ”rättsäker, trygg och human migrationspolitik”.

– Och där måste vi ta sitt ansvar annars kan vi inte kräva att andra andra gör det, säger han.

Det går inte att utvisa eller avvisa personer vars hemländer inte tar emot medborgare som inte reser frivilligt. Polisen försöker därför att upprätta ett system för återvändande, men har ännu inte lyckats, skriver Aftonbladet i en granskning av flyktingkrisen 2015.

För tillfället har polisen 2 600 ärenden om personer som ska skickas tillbaka till Irak, men som inte går att verkställa. Andra länder som inte tar emot ofrivilligt resande medborgare är Iran, Eritrea och Somalia. Men i vissa länder har samarbetet förbättrats.

– För några år sedan gick det inte att utvisa personer till Etiopien, men nu har vi ett väl fungerande myndighetsutbyte, det samma gäller Afghanistan, säger Patrik Engström, chef på gränspolisen.

Personer utan tillstånd att vistas i Sverige blir allt fler, rapporterar Aftonbladet i en granskning av det stora antal asylsökande som kom till Sverige under 2015. Av de som sökte asyl under flyktingkrisen fick 47 172 personer avslag på sin ansökan, men knappt hälften av dem lämnade Sverige självmant.

– Den största gruppen är människor som avvikit och som håller sig undan. Vår ärendebalans växer hela tiden, säger gränspolisens chef Patrik Engström.

Det finns dock ingen säkerställd uppgift på hur många människor som lever i Sverige utan tillstånd.

Trots att Lag och rättvisa (PiS) ser ut att vinna valet i Polen överlägset och lär kunna fortsätta styra i fyra år till verkar oppositionen ha gjort bättre ifrån sig än vad många trodde, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys.

Men den riktigt stora överraskningen är att det lilla proryska högerpartiet Konfederationen tog sig in i parlamentet, skriver han.

SVT:s Elin Jönsson skriver i sin analys, som publicerades inför valet, att förklaringen till PiS framgång är ”den alldeles egna blandningen av socialdemokratisk ekonomisk politik och klassisk högernationalism”.

Hon lyfter särskilt den populära reformen 500+, en form av barnbidrag som ger alla barnfamiljer ett tillägg på 500 złoty, motsvarande 1 255 svenska kronor, i månaden.

Det högernationalistiska polska regeringspartiet Lag och rättvisa ser ut att ta hem en storseger i det polska parlamentsvalet, skriver AFP. Enligt en första vallokalsundersökning ser partiet ut att få drygt 43 procent av rösterna.

Det skulle troligen ge partiet egen majoritet i parlamentet, med 239 av 460 platser i underhuset.

Näst störst bli centerkoalitionen Medborgarplattformen som landar på drygt 27 procent, vilket motsvarar 130 platser i parlamentet.

Valdeltagandet ser ut att bli högt, vid 15-tiden var deltagandet sju procentenheter högre än vid valet 2015.

Opinion Flera av landets största ledarsidor fokuserar på dagens val i Polen. Expressen beskriver valet som det viktigaste sedan kommunismens fall för 30 år sedan. Trots att regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) stärkt det politiska inflytandet över domstolar och förvandlat fria medier till regeringens egen hejaklack går partiet mot en tydlig seger.

”Det finns två förklaringar till det: Välfärdssatsningar och en identitetspolitik riktad till majoritetsbefolkningen”, skriver tidningen.

Ledaren Jaroslaw Kaczynski har gjort homofobin till ett huvudnummer inför valet, skriver SvD:s Claes Arvidsson.

”Allt är bögarnas fel. Grotescos satir från 2010 har gått i ett slags repris inför dagens parlamentsval i Polen”, skriver Arvidsson, men konstaterar också att den polska ekonomin går på högvarv.

Valet är ett vägval, tycker Sydsvenskan. Kaczynski söker stöd för att fullborda den reaktionära omvandlingen av Polen, ett stöd som ledarsidan konstaterar att han ser ut att få.

Den ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz ser ut att förlora kontrollen över huvudstaden Budapest efter dagens lokalval när över häften av rösterna har räknats, skriver Bloomberg.

Oppositionen som samlats bakom kandidaten Gergely Karacsony ledde med knappts 50 procent av väljarstödet, jämfört med runt 45 procent för Fidesz kandidat Istvan Tarlos som styrt staden under två mandatperioder.

Om resultatet står sig innebär det det största nederlaget för Orbán, en av Europas mest profilerade och framgångsrika högerpopulister, under det senaste decenniet.

Resultatet skulle också innebära att en europeisk trend där högerpopulistiska partier tappar inflytande i stora städer fortsätter.

Under söndagens lokalval i Ungern möter regerande partiet Fidesz och dess ledare Viktor Orbán motstånd från en enad opposition. Trots att en sexskandal briserat inom partiet kämpar oppositionen i uppförsbacke, skriver flera medier.

Förra våren deltog Zsolt Borkai, borgmästaren i Győr och medlem i Fidesz, i en orgie på en yacht. Trots att film- och bildmaterial på händelsen släppts har Borkia ställt upp på nytt som borgmästarkandidat.

Oppositionen skulle dock kunna besegra Fidesz sittande borgmästare i Budapest, men bedömare tror att inget i övrigt kommer förändras i landet efter lokalvalet.

Polisen misstänker att det äldre paret som mördades i Arlöv för en vecka sedan spanats på av mördaren, skriver Expressen. 20 utredare jobbar med fallet, men i nuläget finns ingen misstänkt.

Enligt anteckningar som hemtjänstpersonalen gjort var man hos paret vid 10.40-tiden. När personalen kom tillbaka till lägenheten tre timmar senare hittades paret mördade. Polisen drar därför slutsatsen att mordet skett någon gång mellan det första och andra besöket.

På söndag har det gått exakt en vecka sedan det misstänkta dubbelmordet i Arlöv. Flera utredare kommer att befinna sig på platsen för att studera hur det ser ut i området just då, rapporterar P4 Malmöhus.

– Vi skulle vilja göra en karta över området och placera ut alla människor som rörde sig i området de här tre timmarna, säger polisens presstalesperson Ewa-Gun Westford till radion.

Polisen har förbryllats av mordet som inträffade mitt på dagen när upptäcktsrisken är stor.

Det mördade paret sålde förra året en villa för tre miljoner, och ska enligt uppgifter till tv-programmet ”Efterlyst” dessutom ha ägt aktier och obligationer för ytterligare flera miljoner.

Polisen har ännu inte löst dubbelmordet på ett äldre par i Arlöv. För att få fram nya uppgifter om vad som hänt paret ska polisen inleda en specialinsats som bland annat innefattar ett mobilt kontor vid brottsplatsen, rapporterar Aftonbladet.

I ett pressmeddelande skriver polisen att syftet är att ”ta emot tips eller iakttagelser”, och att man vill fånga upp människor som rör sig ute vid den tidpunkt då mordet skedde. Just tidpunkten är något som förbryllar polisen.

”Brottet har skett mitt på dagen när normalt många människor är i rörelse, vilket innebär att upptäcktsrisken är ganska stor”, skriver polisen.

Kurderna har säger sig ha slutit ett avtal om militärt stöd från Syrien, som i sin tur backas upp av Ryssland, i konflikten med Turkiet, rapporterar AFP.

Den kurdiska myndigheten skriver på Facebook att avtalet innebär att syriska regeringstrupper kan sättas in för att bistå de kurdiskledde SDF-styrkorna i norra Syrien, för att ”förhindra och bemöta” de pågående aggressionen.

Kurderna skriver också att samarbetet nu öppnar för att ”befria resten av de syriska städer som ockuperas av Turkiet, såsom Afrin”, en stor kurdisk enklav i nordvästra Syrien.

Reuters rapporterar att parterna har mötts för samtal på en rysk militärbas.

Tidigare har den statliga syriska nyhetsbyrån Sana rapporterat att trupper har skickats norrut utan att närmare specificera omständigheterna.

Samtidigt rapportera Reuters att USA kan dra tillbaka sina trupper från norra Syrien betydligt snabbare än man tidigare indikerat. Redan inom några dagar kan en majoritet av soldaterna ha lämnat.

Den franske presidenten Emmanuel Macron är den senaste europeiska ledaren att rikta kritik mot Turkiet efter militäroffensiven i norra Syrien, skriver Reuters.

På en gemensam presskonferens med Tysklands Angela Merkel varnade Macron för att offensiven kan leda till en humanitär katastrof och gynna terrorgruppen IS. De båda ledarna krävde att offensiven genast stoppas.

Även Sveriges statsminister Stefan Löfven fördömer Turkiets agerande.

– Vi är kanske ett av de få länder som säger att det här är ett brott mot folkrätten, säger statsministern på väg in till SVT:s partiledardebatt.

Turkiets president Erdogan har hittills slagit ifrån sig all internationell kritik. På söndagen bemötte han också uppgifterna om att hundratals IS-sympatisörer kunnat fly från fångläger på grund av offensiven.

Enligt den statliga turkiska nyhetsbyrån Anadolu kallar Erdogan uppgifterna ”desinformation” i syfte att provocera USA och andra västländer.

De turkiska styrkorna har skurit av den viktiga motorvägen M4 i norra Syrien, rapporterar CNN. Vägen leder bland annat till den stora staden Kobane där de amerikanska styrkorna i området är stationerade.

– Amerikanska trupper riskerar att isoleras och risken finns för en konfrontation mellan Turkiets allierade och USA:s styrkor om inte Turkiet genast avbryter sin framfart, säger en amerikansk militärkälla till kanalen.

Tukiet säger sig under dagen också ha tagit kontroll över gränsstäderna Ras al-Ayn och Tal Abyad, något som dock inte har bekräftats av kurderna, skriver TT.

Samtidigt har mängder av människor tvingats på flykt.

– Tusentals familjer har lämnat och området är på gränsen till en humanitär katastrof, säger 26-årige Suwar al-Issa som lämnat Ras al-Ayn till al Jazira.

Kais Saied ser ut att bli Tunisiens nästa president. Vallokalsundersökningar pekar mot att han tar hem en storseger i valets andra omgång. Men det är en besvärlig uppgift som väntar den pensionerade juridikprofessorn, skriver Reuters.

Förra veckans parlamentsval resulterade i ett splittrat parlament och det är mycket oklart hur en regering ska kunna formas.

Alla regeringar i landet på senare tid har dessutom brottats med hög arbetslöshet, besvärlig inflation, stor statsskuld och starka fackföreningar som motsätter sig stora ekonomiska reformer.

Ett litet ljus i mörkret kan vara att valdeltagandet steg något i dagens val, vilket kan vara ett tecken på att förtroendet för de politiska institutionerna är på väg upp, skriver Reuters.

Den konservative juridikprofessorn Kais Saied ser ut att gå mot en storseger i presidentvalets andra omgång, rapporterar Reuters. Enligt en vallokalundersökning får Saied drygt 70 procent av stödet.

Motståndaren, mediemogulen Nabil Karoui, fick drygt 20 procent.

Den andra omgången i presidentvalet hölls eftersom ingen av de 26 kandidaterna fick mer än 50 procent av rösterna i valomgången i september.

Båda kandidaterna i söndagens tunisiska presidentval är outsiders, skriver Le Parisiens korrespondent Laura-Maï Gaveriaux i en analys.

Valet har varit fullt av överraskningar, menar hon, inte minst kandidaterna i sig: juridikprofessorn Kaïs Saïed som aldrig hade röstat innan valets första omgång – och Nabil Karoui som inte direkt kunnat kampanja eftersom han suttit anklagad för skatteflykt. En debatt i fredags visade olikheterna, skriver Gaveriaux, där den ena citerade Frankrikes tidigare president Charles de Gaulle och den andra pratade om cybersäkerhet och Netflix.

France24:s Tunisienkorrespondent är inne på samma spår och kallar kandidaterna för varandras motpoler.

Valet är det tredje i Tunisien på en månad, vilket har skapat en viss oro för att många kommer hålla sig borta från vallokalerna, skriver Gaveriaux.

Ledarna för demonstrationerna i Ecuador har under söndagen träffat landets president Lenín Moreno för samtal, skriver TT. Samtidigt har utegångsförbudet som under lördagen infördes i huvudstaden Quito delvis hävts.

Moreno lovar också att utvärdera den lag som innebär att bränslesubventioner för landets ursprungsbefolkning slopas. De slopade subventionerna har gett upphov till de våldsamma demonstrationerna som skakat landet under mer än tio dagar.

Ecuadors president Lenín Moreno ska se över slopandet av bränslesubventionerna som lett till stora protester i landet de senaste två veckorna, rapporterar Reuters. Han har dock inte antytt att han planerar att dra tillbaka beslutet.

I ett tv-sänt tal sa presidenten också att lugnet återvänt till en stor del av Quito efter att han under lördagen infört utegångsförbud.

Utegångsförbudet kommer att gälla tills vidare.

Samtal mellan demonstrationsledare och regeringen kommer att hållas under söndagen.

Helgens förhandlingar om brexit har inte nått fram till något genombrott och Storbritanniens plan är för tillfället inte bra nog. Det var chefsförhandlare Michel Barniers budskap när han gav en lägesuppdatering till representanter för EU-länderna under söndagskvällen, enligt Bloomberg.

Han uppges även ha sagt att det kommer att bli väldigt svårt att komma överens innan toppmötet på torsdag. Följaktligen bedömer allt fler inom EU det nu som omöjligt för Storbritannien att hinna lämna som planerat 31 oktober, med ett avtal. Det skriver The Guardian.

Barner vill dock ge britterna ”en sista chans” att komma med ett förslag till lösning för den omtvistade gränsfrågan på Irland, enligt tidningen.

Storbritannien och EU har i helgen suttit i intensiva förhandlingar bakom lyckta dörrar i Bryssel, för att på kort tid lyckas med det som man inte har kunnat åstadkomma på tre år. Under söndagskvällen tonar Boris Johnson ner förväntningarna på att hans försök att komma överens om ett avtal med EU i sista minuten kommer att lyckas, skriver AFP.

Både han och EU:s chefsförhandlare Michel Barnier betonar att mycket arbete alltjämt återstår.

På torsdag inleds ett EU-toppmöte i Bryssel, med exakt två veckor till datumet för brexit. Om parterna till dess kan enas om ett fullständigt förslag kommer de 27 EU-länderna då kunna rösta om det.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ska under måndagen samtala om brexit med Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Emmanuel Macron och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, uppger en insatt källa för Sunday Times.

Johnson uppges planera att erbjuda ledarna valet att hjälpa honom att få till ett nytt avtal – eller också att enas om ”en snällare version av en brexit utan avtal”, skriver TT.

Enligt källan är de kommande dagarna avgörande för om man ska kunna nå ett avtal.