Januaripartierna satsar fem miljarder extra på välfärden i vårbudgeten efter krav från oppositionspartierna. Det meddelade företrädare för S, MP, C och L vid en pressträff. 70 procent går till kommunsektorn och 30 procent på regional nivå.

– Bedömningen är att det här är väl avvägt i det här läget, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Pengarna ska bland annat gå till kommuner som tagit ett särskilt stort ansvar för integrationen. Med satsningen vill man även anställa fler sjuksköterskor och fler lärarassistenter inom skolan. Pengarna ska ligga kvar även 2021.

Fem miljarder är däremot mindre än vad både Moderaterna och Vänsterpartiet krävt.

KD:s partiledare Ebba Busch är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

Ökade inkomstklyftor underminerar förtroendet för kapitalismen runt om i världen, rapporterar AP med hänvisning till en ny rapport från pr-byrån Edelman. 56 procent av de tillfrågade i en stor enkät anser att kapitalismen gör mer skada än nytta, trots att den globala ekonomin går starkt.

Enligt Edelmans vd Richard Edelman gör bland annat korruption och fejknyheter att tilltron till kapitalismen eroderar i många rika länder.

Rapporten analyserar 20 års utveckling och presenteras inför Världsekonomiskt forum i Davos som invigs i dag. Enkäten som rapporten bygger på baseras på webbintervjuer i 28 länder med totalt 34 000 personer.

Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif ställer in besöket till toppmötet i Davos, rapporterar AFP. Detta efter att ministerns program ändrats av arrangörerna, säger Abbas Mousavi, talesperson för ministern, vid en presskonferens.

– De ändrade det ursprungliga programmet som vi kommit överens om, säger han.

Världsekonomiskt forum i Davos invigs i dag och pågår till fredag. Zarifs frånvaro innebär att det inte blir någon träff mellan honom och USA:s president Donald Trump mitt under den spända relationen länderna emellan.

Opinion Det kommande toppmötet i Davos står på agendan på flera av tidningarnas ledarsidor under måndagsmorgonen. Sydsvenskans ledarsida menar att årets möte, som inleds på tisdagen, innebär någonting nytt eftersom klimatet är en så tydlig punkt för mötet.

Ett exempel på det är att klimataktivisten Greta Thunberg sätts före ”klimatskeptikern” Donald Trump när mötet marknadsförs, skriver ledarsidan, som också betonar att växthuseffekten inte kan bekämpas av enskilda länder.

”Hur saken än vänds och vrids så förblir det ett gemensamt ansvar att minska utsläppen.”

PM Nilsson på Dagens Industri är kritisk mot att mötet väntas signera ett manifest som enligt Nilsson är alltför ”överlastat”, och med för mycket fokus på att företag ska rätta sig in i ett sorts politiskt led.

”Davos-manifestet inbjuder till självförakt och underkastelse.”

Nu inleds rättegången på nytt mot de tre män som för ett år sedan dömdes till fängelsestraff för bland annat grovt bokföringsbrott, skattebrott och medhjälp till osann försäkran. Detta efter att de sålt så kallade fuskpaket till personer som skulle göra högskoleprovet.

Göta hovrätt beslutade i somras att förhandlingen i tingsrätten måste tas om då domaren i målet ansågs vara jävig.

Inför den nya rättegången säger vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, Gunilla Arph-Malmberg, att man har ny bevisning mot de misstänkta männen.

– Vi har tittat i beslagtagna datorer och gjort lite djupare analyser, säger hon till TT

En av de åtalade i högskoleprovshärvan, en 27-årig man, för en intensiv kamp för att på olika sätt visa att fallet hanterats på ett sätt som bryter mot lagen, skriver TT.

Han har anmält en utredare till Justitiekanslern då han hävdar att denne brutit mot lagen om efterforskningsförbud beträffande anonyma källor.

JK har inlett en förundersökning om detta.

27-åringen har också gjort en anmälan till Justitieombudsmannen, JO, som valt att inte gå vidare innan domen i målet vunnit laga kraft.

Vidare så har han anklagat de tidigare ansvariga åklagarna för jäv, men en prövning av ärendet som överåklagare på Ekobrottsmyndigheten gjort visade att så inte var fallet.

Helle Klein, debattör och chefredaktör för Dagens Arbete, är en av de tre kvinnor som utsattes för ofredande av en NMR-kopplad man som i dag ställs inför rätta.

Hon säger till SVT Nyheter att hon hade funderingar på om det var värt att driva fallet till rättegång med tanke på vad man kan få utstå när det blir offentligt.

–  Men för mig är det verkligen principiellt viktigt att visa att det här kan inte ett demokratiskt samhälle tolerera, säger hon.

Den 54-årige mannen som står åtalad är medlem i nazistiska NMR. Han var tidigare sverigedemokrat med förtroendeuppdrag på kommunpolitisk nivå.

I dag inleds rättegången mot den man, verksam inom nazistiska NMR, som ska ha skickat 230 meddelanden med nazistisk propaganda, grov antisemitism och bilder på skändade kvinnor till debattören och skribenten Helle Klein.

– Det kom morgon, middag, kväll – flera sms åt gången, säger Klein till Expressen.

Hon berättar att budskapet var detsamma, att judarna ska förintas. Klein säger att hon har utstått hat förut men då anonymt, inte sms från en tydlig avsändare.

Debattören var inte ensam om att få sådana meddelanden. Även Maria Ripenberg, författare och vid tillfället ledarskribent på UNT, och Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare för advokatsamfundet, ska ha utsatts av samma man.

Postnord vill att regeringen ska se över frågan om postutdelning var tredje dag. Bolagets vd Annemarie Gardshol vill ha svar senast i sommar och menar att ett annat beslut kan innebära miljardförluster för Postnord, säger hon i en intervju med Dagens Nyheter.

Tidningen har tagit del av en rapport som visar att Postnord får ett negativt värde om verksamheten fortsätter som den gör i dag. Skälet till det är att antalet brev minskar medan Postnords uppdrag att dela ut brev till alla hushåll består.

– Den riktningen är ingen nyhet, säger Gardshol.

Den tidigare finansministern Allan Larsson (S) föreslår att Sveriges regering gör klart för sina danska kollegor att Sverige inte är redo att gå in med mer kapital i Postnord. På Facebook skriver han att om Danmark inte heller vill gå in med pengar och Postnord slutar i konkurs så bör Sverige sedan driva vidare och köpa ut den svenska delen av verksamheten.

Till DN säger han att en konkurs inte har något egenvärde, men att det kan bli en följd.

– Ett första steg är att man förhandlar med Danmark.