Nattens debatt mellan Joe Biden och Donald Trump kan vara den sista chansen för Trump att vända det underläge i princip alla mätningar visar att han just nu har, skriver AFP. Trump väntas under debatten gå hårt åt Joe Bidens son Hunter Biden och hans affärer.

Biden å sin sidan väntas lägga sitt fokus på hur Trump har hanterat coronapandemin.

Miljontals amerikaner väntas följa debatten. Amy Dacey, chef för Sine Institute of Policy and Politics at American University, säger att det här är sista gången kandidaterna kommer att tala inför en så stor publik.

– Det här är en sista viktig möjlighet att nå ut till de som inte redan har röstat, säger hon.

Även formen för debatten har varit omdiskuterad. Nytt är bland annat att kandidaternas mikrofoner periodvis kommer att stängas av så att de inte ska kunna avbryta varandra.

Donald Trump har själv publicerat en oklippt version av den intervju som CBS-journalisten Lesley Stahl i veckan gjorde för programmet ”60 Minutes”, rapporterar amerikanska medier.

Intervjun fick stor uppmärksamhet eftersom Donald Trump i vredesmod valde att avbryta den. I intervjun frågar Stahl bland annat om Trump ”är redo för tuffa frågor”, vilket presidenten inte uppskattar.

Enligt CBS bryter Vita huset överenskommelsen mellan dem och tv-kanalen genom att publicera intervjun i förväg. Kanalen säger dock att den kommer att sändas som planerat på söndag.

Att beskylla äldrevården för att ha orsakat Sverige höga dödstal under pandemin är att flytta fokus från att det egentligen beror på att Sverige saknar en ”kraftfull övergripande” ledning vid kriser. Det skriver Sten Lennquist, professor emeritus i katastrofmedicin, på SvD Debatt.

Han säger att Sverige drabbades av handlingsförlamning i inledningen av pandemin, och jämför med hur det såg ut vid tsunamikatastrofen 2004. Många saker har blivit bättre sen i våras, men man måste åtgärda de systemfel som finns i Sverige utan att för den sakens skull peka ut enskilda personer, menar han.

”Med tanke på hur världen ser ut i dag är detta sannolikt inte den sista internationella kris vi kommer att beröras av.”

Just nu planerar inte Folkhälsomyndigheten några nya lokala restriktioner. På dagens pressträff konstaterade statsepidemiolog Anders Tegnell att myndigheten för en löpande dialog med de aktuella regionerna.

I Örebro konstaterar han att provtagningen har ökat och att den växande mängden fall delvis beror på detta. I Stockholmsregionen beskriver han ökningen som måttlig. Inte heller i Skåne finns det enligt Tegnell anledning att agera i dagsläget.

– I Uppsala landade vi i början av veckan i att utvecklingen var så oroande att det fanns anledning att gå in. Nu ser det ut som att det börjar vända vilket är betryggande, säger Tegnell.

Svenska lärare känner inte att stödet från samhället är tillräckligt starkt vid undervisning om demokrati- och yttrandefrihetsfrågor. Det menar företrädare från facken Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, säger till SVT Nyheter att hon precis som flera oppositionspartier vill att lärarna ska få ett stärkt rättsskydd, i stil med det skydd som numera finns för blåljuspersonal.

– Ger man sig på en lärare när den utövar sitt yrke ska det vara ett allvarligare brott än om man ger sig på någon annan, säger hon till SVT.

Flera oppositionspartier vill stärka skyddet för skolpersonal. Det visar en rundringning som SVT Nyheter gjort till riksdagens utbildningspolitiska talespersoner, efter att den franska läraren Samuel Paty halshuggits utanför Paris förra veckan efter att ha visat karikatyrer av profeten Muhammed.

Flera partier, däribland Sverigedemokraterna, vill att lagen om våld mot blåljuspersonal även ska omfatta lärarkåren.

– Det innebär att om man begår ett brott mot en lärare så ska man få ett hårdare straff, säger SD:s Patrick Reslow.

KD:s Gudrun Brunegård säger att hon är orolig för att terrordådet i Frankrike ska leda till självcensurering bland lärare, men utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att hon inte har sett några sådana tendenser.

Regeringen presenterade i dag nya direktiv med anledning av coronasmittan. Dels skärps reglerna för nattklubbar där dans förekommer. De kommer nu att omfattas av den tillfälliga ordningslagen, vilket innebär att max 50 personer får samlas på klubbarna.

– Det får vara slutfestat nu, sa statsminister Stefan Löfven på en presskonferens.

Dessutom höjs publiktaket för kultur- och idrottsevenemang med sittande publik från 50 till 300 personer. Ansvarig minister Amanda Lind sa också att max två personer får sitta bredvid varandra.

– Detta är efterlängtat av många, sa Lind på pressträffen.

Den tillfälliga ordningslagslagen förlängs också till 31 maj nästa år.

Folkhälsomyndigheten föreslår förändringar kring vilka regler som ska gälla för att undvika trängsel på serveringsställen som kaféer och nattklubbar, säger myndighetens generaldirektör Johan Carlson vid en pressträff. Ett av förslagen handlar om att sällskap max ska få vara åtta personer.

– Vi är fortfarande uppe i en allvarlig pandemi. Det är viktigt att alla tar ett gemensamt och bättre ansvar för utvecklingen i landet, säger han.

Myndighetens förslag ska nu skickas ut på remiss. Vid pressträffen presenterade regeringen flera nya direktiv. Reglerna för nattklubbar skärps och maxtaket för sittande publik vid evenemang höjs från 50 till 300 personer.

Alla patienter med symtom på covid-19 utvecklade antikroppar enligt en ny svensk studie, skriver TT. Men hos en tiondel av patienterna, som haft milda symtom, krävdes särskilt känsliga analysmetoder för att antikropparna skulle kunna hittas. Vårdens rutinmetoder räckte inte.

Studien har genomförts på Sahlgrenska i Göteborg. Den omfattar endast 47 patienter men uppges visa lovande resultat.

Resultatet tyder på att ”de allra flesta” som haft en covid-19-infektion med symtom utvecklar antikroppar, enligt forskarna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin.

Dessutom visar studien att halterna av antikroppar inte sjönk i någon högre grad under de tre månader studien pågick. Ett resultat som skulle kunna vara betydelsefullt för immuniteten mot covid-19 på längre sikt, enligt studien.

Munskydd och masker skyddar bäraren mot coronaviruset men även med det bästa munskyddet på marknaden är man inte helt säker. Det hävdar japanska forskare i en ny studie, enligt Reuters.

Forskarna byggde en kammare med två dockhuvuden vända mot varandra. De lät simulera hostningar med det ena huvudet och inandningar med det andra.

Resultaten visade att en bomullsmask minskade virusintaget med 40 procent jämfört med att inte bära något munskydd alls. Ett så kallat N95-skydd, som används i vården, minskade virusintaget med 90 procent. Allra bäst blev det när båda huvuden bar munskydd.

”Det blev en synergistisk effekt när både mottagaren och spridaren bar masker”‚ skriver forskarna.