Regeringarna i Sverige, Finland och Estland ska utvärdera den nya informationen om att ett stort hål hittats i skrovet på kryssningsfärjan Estonia som sjönk i Östersjön 1994, skriver de i ett gemensamt uttalande. Men samtidigt betonar de att de förlitar sig på tidigare slutsatser som gjorts.

”Estland, Finland och Sverige betonar att vi förlitar oss på de slutgiltiga slutsatserna från JAIC (Joint Accident Investigation Commission) i slutrapporten från 1997”, heter det.

Det var dokumentärfilmare som hittade hålet i skrovet och enligt Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, går det inte att utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet. Det nya fyndet stödjer en teori som tillbakavisats av myndigheterna – att det inte bara var det trasiga bogvisiret som ledde till den snabba förlisningen.

Dokumentärfilmare har hittat ett stort hål i skrovet på kryssningsfärjan Estonia som sjönk i Östersjön 1994, avslöjas i en ny dokumentärserie på Dplay vilket Aftonbladet skriver om.

Hålet, som är fyra meter högt och över en meter på bredaste punkten, har tidigare legat delvis dolt mot sjöbotten.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i dokumentären.

Det nya fyndet stödjer en teori som tillbakavisats av myndigheterna – att det inte bara var det trasiga bogvisiret som ledde till den snabba förlisningen.

Det brittiska parlamentet kan komma att rösta nej till fortsatta coronarestriktioner när det blir dags för omröstning i frågan på onsdag, rapporterar The Telegraph.

Bakgrunden är ett växande missnöje med att regeringen infört flera tuffa lagändringar utan att låta parlamentet säga sitt. Den konservativa ledamoten Sir Graham Brady ska enligt uppgift ha samlat runt 100 av sitt partis ledamöter i ett upprop för att få igenom ett tillägg som innebär att nya restriktioner inte får införas utan ett beslut från parlamentet.

Jo Stevens, kulturminister i Labours skuggkabinett, säger till Telegraph att man sannolikt kommer att ställa sig bakom förslaget om ett tillägg.

Engelsmän som inte lyssnar på uppmaningen att självisolera riskerar nu att få böter på upp till 10 000 pund, motsvarande drygt 116 000 kronor. Det skriver The Guardian och The Telegraph.

Reglerna gäller den som har testat positivt för coronaviruset eller blivit kontaktad inom ramen för vårdens smittspårningssystem.

Den lägsta bötessumman är 1 000 pund. De dyrare summorna delas ut till återkommande förbrytare eller till personer som uppmanar andra att bryta mot lagen, exempelvis en arbetsgivare som uppmanar anställda att jobba trots att de är sjuka.

Stridigheterna mellan Armenien och Azerbajdzjan fortsatte på måndagsmorgonen, skriver Reuters.

Armeniens försvarsdepartement menar att den väpnade konflikten pågick hela natten, medan Azerbajdzjan säger att de armeniska styrkorna gick till attack mot staden Terter. Armenien menar att landet vann mark under natten, något som avfärdas från den andra sidan.

Totalt 39 personer har nu dött i de nya striderna, som handlar om området Nagorno-Karabach som båda de forna sovjetrepublikerna gör anspråk på.

Risken för att konflikten om den omstridda regionen Nagorno-Karabach ska trappas upp till fullskaligt krig växer hela tiden, konstaterar Dagens Nyheters Anna-Lena Laurén i en analys.

Situationen påverkas bland annat av att Ryssland har en militärbas i Armenien och skulle bistå sin allierade om det blir krig. Detta håller tillbaka Azerbajdzjan, konstaterar Laurén som tillägger att ”att i en situation där provokation följer på provokation kan händelserna börja rulla på av egen kraft.”

Sky News utrikeschef Deborah Haynes skriver att även Turkiet kan komma att dras in i konflikten, på motsatta sidan:

”Turkiet har meddelat att man stödjer Azerbajdzjan, som har muslimsk majoritet medan Ryssland, långvarig allierad till kristna Armenien, har en mer balanserad ton och uppmanar till omedelbart eld upphör”.

Tre vaccinkandidater mot covid-19 befinner sig nu i fas 3, det sista prövningsstadiet inför ett eventuellt godkännande. Men det är inte säkert att ett eventuellt vaccin skulle skydda mot svår sjukdom och förtida död, skriver TT.

Forskarna Peter Doshi och Eric Topol, som granskat studierna– skriver i en opinionstext i New York Times att det inte är givet att eventuella vaccin också skyddar mot allvarligare förlopp eftersom milda symtom är mycket vanligare än allvarliga.

Inte heller kommer vaccinstudierna ge svar på hur effektiva vaccinerna är bland äldre människor, som löper störst risk att råka illa ut, eftersom en majoritet av studiedeltagarna antagligen kommer att vara friska vuxna.

Indien kommer att använda sin kapacitet som världens största vaccintillverkare för att hjälpa hela mänskligheten i kampen mot coronaviruset. Det sa landets premiärminister Narendra Modi när han under lördagen höll tal inför FN:s generalförsamling.

– Indien kommer att hjälpa världens alla lämnder i att förbättra distribution och förvaring av vaccinet, sa Modi i sitt tal, som hölls digitalt.

Premiärministern berörde inte mer kontroversiella ämnen, som klimatförändringar eller gränskonflikten med Kina, skriver AFP.