Många skyller explosionen i Beirut på det politiska styret i Libanon och nu väntar uppror, säger juristen och aktivisten Hussein El Achi till TT.

– Ute på gatorna är folket vansinnigt. Man har talat om att korruptionen har dödat oss långsamt. Nu säger man att korruptionen exploderade i våra ansikten, säger han.

Den regering som tillträdde i januari efter de stora protesterna förra hösten har inte lyckats göra saker bättre, enligt El Achi.

Minst 137 personer miste livet och 5 000 skadades i de enorma explosionerna i Beirut hamn i tisdags.

Redan innan explosionerna i Beirut och spridningen av coronaviruset befann sig Libanon i en djup ekonomisk kris, skriver BBC.

Libanon har världens tredje högsta skuld i relation till BNP och en arbetslöshet på 25 procent. Den ekonomiska situationen har drivit tusentals personer in i fattigdom och gett upphov till stora protester mot regeringen.

I maj varnade landets premiärminister för akut livsmedelsbrist och nu har landets största vetesilo förstörts i explosionen, vilket betyder att Libanon bara har vete för mindre än en månad framåt, skriver TT.

– När brödpriserna stiger finns det inte många reserver kvar för människor att leva på, säger Utrikespolitiska institutets Mellanösternanalytiker Bitte Hammargren till nyhetsbyrån.

Hammargren säger att explosionerna inträffade i ett ”redan alarmerande läge” och menar att gränsen nu kan vara nådd för många libaneser.

Dagen efter explosionerna i Beirut söker stadens invånare febrilt efter saknade bland rasmassorna och i sociala medier, rapporterar flera medier.

På radio läser presentatörer upp namnen på saknade och på Instagram har en särskild sida skapats för att publicera namn och bild på saknade personer, skriver AP.

Många invånare spenderade natten med att gå från sjukhus till sjukhus i sökandet efter saknade anhöriga, rapporterar Sky News. Tidningen The Guardian har pratat med en av dem, Elie, som gått genom staden med en bild på sin far hela natten.

– Det var det som var vår natt. Vi försökte hitta honom och sprida ordet, säger han.

Både Facebook och Twitter har tagit bort ett inlägg som Donald Trump postade under onsdagen. Det rapporterar amerikanska medier.

Trumps inlägg innehöll ett klipp från en intervju med honom som Fox News gjort tidigare samma dag där han påstår att barn är ”nästan immuna” mot covid-19.

– Videon innehåller falska påståenden och bryter mot våra regler för skadlig desinformation om covid-19, säger en talesperson för Facebook till Reuters.

Detta var första gången som Facebook tog bort något av Trumps inlägg med hänvisning till desinformation om coronaviruset.

Sedan Trumps kampanjstab skickat en tweet med samma intervjuklipp uppgav Twitter att kontot hindrats att publicera nya inlägg innan klippet tagits bort.

517 interner har bekräftats smittade av coronaviruset på ett fängelse i den amerikanska delstaten Arizona, rapporterar flera medier. Det motsvarar nästan hälften av de intagna.

De smittade får vård och isoleras tillsammans tills dess att de konstaterats friska, enligt ett uttalande från delstatens kriminalvård.

Viruset har slagit hårt mot amerikanska anstalter, då det exempelvis varit svårt att implementera social distans och varit brist på skyddsutrustning.

Delstaten Florida, coronavirusets epicentrum i sydöstra USA, passerade under onsdagen en 500 000 bekräftade smittfall, rapporterar AFP.

Dödssiffran i delstaten har överstigit 7 600, enligt myndigheterna.

Onsdagens dygnssiffra över nya fall, drygt 5 400, var dock låg i jämförelse med de senaste veckorna, då över 10 000 fall rapporterats dagligen. Nedgången förklaras med att många testställen fått stänga när ovädret Isaias drog in.

Jakten på ett vaccin mot covid-19 är som kapplöpningen mot rymden på 1950 och −60-talen. Prestige och politik är i båda fallen viktiga drivkrafter, menar Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

– Jag tror definitivt att ett vaccin skulle ge minst lika stor prestige för ett land som att få ut en människa i rymden, säger han till TT.

Han menar att vaccinet fått en nyckelroll i en global maktkamp och att ett lands status kan höjas om det hjälper till att sprida ett vaccin.

Tryck från politiker kommer inte att få styra när ett vaccin mot coronaviruset blir godkänt. Det har amerikanska myndigheter försäkrat forskarvärlden, säger USA:s smittskyddschef Anthony Fauci till Reuters.

– Vi har uttryckligen pratat om det här, eftersom ämnet naturligtvis kommer på tal, och de som leder tillsynsprocessen försäkrar oss att säkerhet och effektivitet är högsta prioritet, säger han.

I samma intervju gör Fauci bedömningen att det vid årsskiftet kan finnas indikationer på att åtminstone ett vaccin fungerar och att läkemedelstillverkare kan ha tiotals miljoner doser färdiga i början av 2021.

Den amerikanska läkemedelsjätten Moderna, en av de ledande aktörerna i framtagningen av ett covid-19-vaccin, flaggar nu för att prislappen på ett kommande vaccin kommer att landa på mellan 32–37 dollar per dos, rapporterar CNBC. Beloppet motsvarar omkring 277–329 kronor och kommer gälla för en del – men de understryker att priserna kan variera beroende på köpare.

– Vi arbetar med regeringar runt om i världen för att se till att ett vaccin är tillgängligt oavsett betalningsförmåga, säger Modernas vd Stephane Bancel i ett uttalande i samband med bolagets kvartalsrapport under onsdagen.

Priset är klart över konkurrenterna Pfizers och tyska Biontechs vaccin, som väntas landa på 19,50 dollar per dos.

Bolaget rapporterade under onsdagen ett femfaldigt omsättningslyft under sitt andra kvartal, som härleds till engagemanget runt vaccinframtagningen. Förlusten per aktie uppgick dock till 31 cent.

Det blir ingen andra våg av covid-19, enligt Steinar Westin, professor i socialmedicin vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, NTNU, i Oslo. Det rapporterar Dagbladet.

– Det här med våg nummer två är något som bara går igen från erfarenheterna från spanska sjukan. För coronan är det bara en våg, säger han till tidningen.

Anledningen till att det pratas om en andravåg i Norge säger Nielsen är en ”förutsägbar konsekvens” av att samhället har öppnat för snabbt, samtidigt som det är en växande global spridning.

Spridningen av covid-19 ökar i 74 länder, enligt en kartläggning av norska Verdens Gang.

– Vi ser en ökning mycket tidigare än vad vi hade hoppats på. Vi trodde vi skulle klara oss en bit in i hösten, sa statsepidemiolog Anders Tegnell vid dagens pressträff, enligt Aftonbladet.

De senaste dagarna har smittspridningen åter tagit fart i Tyskland, Spanien, Belgien och Frankrike. Men spridningen är värst i Nordamerika och Latinamerika, Indien och delar av Mellanöstern.

Barer, restauranger och kaféer stängs ner i Aberdeen efter att antalet fall av coronavirus ökat i den skotska staden. Det meddelade Skottlands försteminister Nicola Sturgeon under onsdagen, skriver brittiska medier.

Under en presskonferens sa Sturgeon att 54 nya fall hade rapporterats in de senaste dagarna och uppmanade besökare att hålla sig borta från staden. Boende i staden rekommenderas också att inte besöka varandra inomhus.

Hårdare restriktioner introducerades också på flera andra håll i Europa under onsdagen, skriver AFP. Bland annat har Grekland skärpt sina restriktioner efter att ha noterat 380 nya inhemska fall hittills i augusti. Och i den franska staden Toulouse har myndigheter beslutat att göra det obligatoriskt att bära munskydd på de mest tätbefolkade gatorna och torgen.

Opinion Den ekonomiska kris som pandemin slungat Sverige in i är ämnet på flera av dagens ledarsidor.

Dagens Nyheter anser att det är rimligt att regeringen går in och stöttar företag så långt som detta är möjligt.

”Pandemin har försatt oss i en naturkatastrofliknande situation. Företag går inte dåligt för att de har misskötts”, skriver tidningen.

I Aftonbladet konstaterar Ingvar Persson att Sveriges lönesumma sjunker i pandemin, vilket minskar kommunernas inkomster.

”För kommunerna blir det lägre skatteintäkter, och mindre pengar till välfärd. Regeringen (...) har egentligen bara en sak att göra. Ge kommunerna ett snabbt besked om att det kommer pengar till välfärden också under nästa år”, skriver han.

Sydsvenskan lyfter att egenföretagare fallit mellan stolarna när stödåtgärder tagits fram.

”Socialförsäkringarna behöver därför moderniseras. Det måste bli lättare att få del av a-kassan även om man har enskild firma eller är gigjobbare”, anser tidningen.

Hur coronakrisen kommer att påverka pensionerna är en komplex fråga som till stor del beror på höstens ekonomiska utveckling. Det uppger Kristina Kamp, pensionsekonom på Min Pension, för SvD Näringsliv.

De olika delarna av pensionen påverkas olika och både inkomstpensionen, som utgör största delen av den allmänna pensionen, och premiepensionen kan minska i spåren av pandemin. Trots det ser Kristina Kamp ingen anledning till oro för pandemins pensionspåverkan.

– Löser det sig och vi hittar ett vaccin så kommer corona vara bortglömt om ett par år. Men det kan vara bra att se till att ha a-kassa, den är pensionsgrundande, säger hon till tidningen.

Ny statistik från resebyrå- och arrangörsföreningen SRF visar att resebranschen är den sektor som drabbats allra hårdast i coronapandemin. Där ligger permitteringsgraden på 83 procent, att jämföra med svenska genomsnittet på 12 procent. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Tillväxtverkets och våra siffror visar med all önskvärd tydlighet att resebranschen är värst drabbad. Dessutom har drygt en tredjedel av de anställda inom resebyråer och arrangörer blivit uppsagda eller varslade, säger Didrik von Seth, generalsekreterare för SRF, i ett uttalande.

Hotell- och restaurangbranschen är enligt undersökningen den sektor som drabbats näst hårdast. Där är permitteringsgraden dock betydligt lägre på 42 procent.