Anställda vid den kinesiska mobiljätten Huawei ska ha samarbetat med landets militär med forskning och informationsinsamling. Det rapporterar Bloomberg som granskat ett antal kinesiska forskningsrapporter.

Det ska handla om minst tio studier av allt från artificiell intelligens till radiokommunikation. Anställda vid Huawei ska bland annat ha hjälpt militären att undersöka hur man kan samla in och analysera geografiska koordinater och satellitbilder.

Rapporterna som Blomberg tagit del av var publicerade i offentliga kinesiska tidskrifter och forskningsdatabaser. Rapporterna bevisar inte ett direkt samarbete mellan bolaget och militären, men visar att bandet mellan dem är närmare än vad Huawei tidigare har påstått, skriver Bloomberg.

Ryssland har bett kinesiska Huawei att utveckla landets 5G-nät. I CNN skriver James Griffith att samarbetet är ett tecken på internets nya järnridå.

Den nya gränsen handlar inte om skillnaden mellan ett internet i framkant och ett som tekniskt släpar efter, vilket länge skiljde väst från öst. Om något är det i dag USA som riskerar att hamna på efterkälken genom att inte använda kinesisk teknik, skriver Griffith.

”Oavsett köp eller inte köp av Huawei är valet ett politiskt lackmustest som hotar att förvärra splittringen av internet i två separata sfärer, samt skynda på slutet av det öppna globala nätet som vi känner det”, skriver han.

USA:s president Donald Trump har utlyst nationellt nödläge och förbjuder nu amerikanska företag att använda telekomteknik från utländska bolag, som exempelvis Huawei. Samtidigt hindras den kinesiska telekomjätten från att köpa USA-tillverkade komponenter utan den amerikanska regeringens godkännande.

Bloombergs Tim Culpan lyfter i en analys att USA inte har presenterat några bevis som stöder anklagelserna om att Huaweis produkter skulle möjliggöra spionage. Risken med detta är att spänningen mellan Washington och Peking ökar till något värre ”än vi någonsin tidigare har sett”.

CNN:s James Griffiths riktar blicken mot Europa och skriver att Trump kastar bränsle på ”den europeiska Huawei-mardrömmen”. Europa är enligt honom splittrat mellan säkerhetstänk och ekonomiska intressen.

”Samtidigt som många länder i världen delar Washingtons misstankar – och även fientlighet – mot Peking, är de ovilliga att ta det ekonomiska slag det skulle innebära att öppet ta avstånd från Kina.”

CIA hävdar att Huawei tagit emot pengar av Kinas statliga säkerhetstjänst, skriver The Times.

En brittisk källa uppger för tidningen att amerikansk underrättelsetjänst meddelat Storbritannien att den kinesiska telekomjätten tagit emot pengar från bland annat landets nationella säkerhetskommission.

Ericssons konkurrent förnekar uppgifterna.

– Huawei kommenterar inte påstådda anklagelser, som inte är uppbackade med några bevis, från anonyma källor, säger en representant för bolaget till The Times, enligt Reuters.

Tidigare under 2019 har USA:s underrättelsetjänst meddelat sina anklagelser till Storbritannien, Australien, Kanada och Nya Zeeland, skriver Reuters.

USA har enligt samstämmiga medieuppgifter utövat hårda påtryckningar mot flera länder för att stoppa kinesiska Huawei. Bland annat har WSJ tagit del av ett brev där USA:s ambassadör varnar Tyskland för att säkerhetssamarbetet blir lidande om bolaget tillåts delta i det tyska 5G-projektet.

Men att den svenska regeringen nu föreslår lagändringar som innebär att företag som innebär en säkerhetsrisk ska stängas ute från 5G-utbyggnaden beror inte på amerikanska krav, enligt digitaliseringsministern Anders Ygeman. Enligt Ygeman har inte Sverige utsatts för några påtryckningar från USA.

– Nej, inte såvitt jag vet, säger han till TT.

Kinesiska Huawei har stängts ute från 5G-utbyggnaden i flera västländer och även den svenska regeringen har nu kommit fram till att säkerheten i de kommande 5G-näten måste lagregleras ytterligare.

– Syftet är att kunna utesluta komponenter, leverantörer och operatörer som inte håller tillräckligt hög säkerhetsnivå, och som kan antas vålla fara för Sveriges säkerhet, säger digitaliseringsminister Anders Ygeman enligt TT.

Ygeman vill däremot inte peka ut Huawei eller Kina och vill inte säga om något bolag i dagsläget bedöms som mer osäkert än andra.

Regeringen vill att ansvaret för att garantera säkerheten läggs på de operatörer som beställer näten. Det gör att eventuella lagändringar brådskar då spektrumutrymme för de nya mobilnäten ska auktioneras ut redan i december, skriver TT.

Den tyska myndigheten Bundesnetzagentur har meddelat att man inte kommer att stoppa kinesiska leverantörer från att vara med i utbyggnaden av 5G-nät i landet. Detta trots att USA har uppmuntrat andra nationer – och speciellt länder som Tyskland, där man har militärbaser – att hålla den kinesiska telekomjätten Huaweis komponenter borta från sin infrastruktur av rädsla för spionage. Huawei har tillbakavisat alla dylika misstankar.

Istället har Tyskland valt att skärpa kraven för alla som vill vara med och leverera komponenter till landets 5G-nät. Bland annat så kommer alla nätverksprodukter att testas hos den federala cybersäkerhetsorganisationen BSI innan de får användas, och operatörerna kommer även att tvingas hålla näten under uppsyn för att upptäcka misstänkta avvikelser.

Den kinesiska telekomjätten Huawei stämmer den amerikanska staten i vad bolaget menar är en ”sista utväg” för att få bort det nationella förbudet mot dess produkter. Det skriver New York Times.

Stämningsansökan lämnades in i Plano i Texas där Huawei har sitt amerikanska högkvarter. I den argumenterar bolaget för att förbudet strider mot den amerikanska grundlagen.

Stämningen är del av en större rättslig offensiv från Huawei efter anklagelser från framför allt USA om spionage för den kinesiska regeringens räkning.

Huaweis finanschef Meng Wanzhous advokater stämmer nu Kanadas regering, den federala polisen och gränsmyndigheten, skriver Reuters.

Advokaterna menar att Wanzhou hölls kvar, kroppsvisiterades och förhördes i tre timmar och att detta bröt mot hennes konstitutionella rättigheter. Sättet som de fick fram information och bevis på ska ha brutit mot kanadensiska rättigheter och lagar, menar advokaterna enligt Reuters.

Meng, dotter till telekomjättens grundare, greps i Vancouver den första 1 december på begäran av USA.

Varken Kanadas justitiedepartement eller den federala polisen har kommenterat stämningen.

Kanadas regering kommer att inleda processen att lämna ut Huaweis finanschef Meng Wanzhou till USA, rapporterar internationella nyhetsbyråer. Det slutliga avgörandet ligger nu hos domstolen.

Meng Wangzhou, som är dotter till Huaweis grundare, anklagas för att ha brutit mot de amerikanska sanktionerna mot Iran. Hon greps i december när hon mellanlandade i Vancouver. Fallet har rönt stor uppmärksamhet och hamnat i centrum av konflikten mellan USA och Kina.

Meng Wanzhou och Huawei förnekar anklagelserna, och menar att gripandet är politiskt motiverat.