Om bolåneräntan stiger till tre procent inom två år påverkar det 56 procent av svenska hushållen jämfört med 40 procent i fjol. Det visar en undersökning Demoskop gjort på uppdrag av SEB, skriver Dagens Industri.

Orsaken är pandemin som skapat en känsla av kris och en försämrad ekonomi.

– Sammantaget bidrar det till att fler känner att om vi dessutom får en ränteuppgång, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson till DI.

Riksbanken har räntemöte under torsdagen där experterna tror att Ingves låter räntan vara på nuvarande nivå, noll procent.

Flera experter som SvD Näringsliv har pratat med anser att Riksbanken inte bör införa negativ reporänta. De varnar för att riskerna klart överväger fördelarna.

Ökade kostnader och lägre avkastning på kapital skulle tynga bankerna ytterligare i krisen, varnar Peder Beck-Friis som är ränteförvaltare på Pimco.

– Det är tydligt att negativa räntor är skadligt för banksystemet och det finansiella systemet på sikt, säger han till tidningen.

Dessutom skulle det kunna ledat till att bankerna överför kostnader på kunderna i form av negativ ränta på sparkontot, enligt Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Sannolikheten för att Sverige ska få en återgång till minusränta minskade med tisdagens besked från Riksbanken – det kan tolkas som att noll nu i praktiken är golvet för räntan, skriver DI:s Viktor Munkhammar i en analys.

Även DN:s Carl-Johan von Seth menar att dagens besked kan tolkas som att Riksbanken har satt en mental gräns vid nollstrecket. Men egentligen är inte dörren stängd och blir inflationen en besvikelse framöver är det troligt att flera ledamöter i Riksbankens direktion kommer att förespråka en sänkning, skriver von Seth.

Munkhammar noterar att både Per Jansson och Anna Breman reserverade sig mot höjningen till noll i december och anser det intressant att senare få läsa hur de resonerade vid det senaste mötet.

”En möjlighet är att en enad front utåt vägde tyngst”, skriver Munkhammar.

Det är omöjligt att säga hur djup den ekonomiska nedgången i spåren av coronapandemin, säger riksbankschefen Stefan Ingves vid den sedvanliga pressträffen efter morgonens penningpolitiska besked.

Riksbanken har genomfört exceptionella åtgärder i en exceptionell kris, säger Ingves om vad som tidigare gjorts.

Under morgonen presenterades nämligen inga nya åtgärder – reporäntan sänktes inte utan hölls kvar på noll och värdepappersköpen, de så kallade kvantitativa lättnaderna, utökades inte. Ingves menar att köpen har dämpat en hotande ränteuppgång på marknaden. Det mesta talar för att det programmet kommer att förlängas, säger Ingves.

Det osäkra läget har fått Riksbanken att måla upp två möjliga scenarier för den svenska ekonomiska utvecklingen i år. Båda är dystra.

I det mindre allvarliga scenariot faller BNP med nästan 7 procent och arbetslösheten stiger till nästan 9 procent.

Blir coronakrisen mer dramatisk spås ett BNP-fall på nära 10 procent. Arbetslösheten spås samtidigt stiga till strax över 10 procent och fortsätta ännu något högre nästa år.

Riksbanken skissade också på ett tredje mer positivt scenario, men det ”försvann”, säger riksbankschefen Stefan Ingves på en pressträff.

Smittspridningen av det nya coronaviruset är i olika faser i olika delar av världen. Därför är det svårt att se framför sig en synkroniserad återhämtning i världsekonomin och sia om framtiden, menar Ingves.