Det har skrivits spaltmeter inför Riksbankens nu meddelade räntehöjning men framtiden kan bli lite tråkigare för alla som är högintresserade av penningpolitik, varnar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Riksbankens ”zombieräntekurva” med nollprocentig reporänta i tre år blir en ”mardröm för oss nördar i banker och media”, skriver han på Twitter.

För även om SEB själva tror att Riksbanken överskattar den framtida inflationen i sina prognoser vill det mycket till för att reporäntan ska sänkas till minus igen, menar Bergqvist.

Sverige lämnar nästan fem år med minusränta bakom sig – Riksbanken höjer reporäntan till 0,00 procent från minus 0,25 procent.

Riksbankens ”utlovade” höjning av reporäntan var omdiskuterad inför beskedet men frågan om den faktiskt skulle bli av fick ett enigt svar. Samtliga tolv ekonomer som Infront Data tillfrågade inför beskedet räknade med en höjning.

Ledamoten Per Jansson ville lämna reporäntan oförändrad. Även den nya ledamoten Anna Breman var emot en höjning.

Höjningen är den andra på sju och ett halvt år. För drygt ett år sedan togs reporäntan upp till minus 0,25 procent från minus 0,50 procent.

Den så kallade räntebanan lämnas oförändrad – Riksbanken spår fortsatt att reporäntan stannar på noll fram mot slutet av 2022.

Många makroanalytiker har varit väldigt tveksamma till att Riksbanken faktiskt ska höja reporäntan vid årsskiftet. Men signalerna i förmiddagens besked var ”superstarka” – Riksbanken kommer att göra slut på minusräntan och ta upp den till noll, skriver Swedbanks prognoschef Andreas Wallström i en kommentar.

”Ingves har bestämt sig, vi ska bort från negativ ränta och ha noll procent för ’all oändlighet’”, skriver kollegan och seniorekonomen Cathrine Danin.

Swedbanks bedömning framåt är nu densamma som Riksbankens, att räntan förblir noll åtminstone fram till 2022. Chefsekonomen Anna Breman noterar att Riksbanken skriver i beskedet att ett permanent tillstånd av minusräntor kan förändra aktörers beteende och leda till negativa effekter. Hon ser det som en intressant förklaring till varför Riksbanken så gärna vill få upp räntan på noll.

”Efter decemberhöjningen är räntebanan ’död som en zombie’ i tre år på noll procent. Slutsats: Räkna inte med Riksbanken när konjunkturen viker”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Den planerade reporäntehöjningen upp till noll vid årsskiftet ska bli av men därefter kommer inte mycket att hända, enligt Riksbanken.

I den så kallade räntebanan, där Riksbanken lämnar en prognos för den framtida reporäntan, spås nu nollränta under åtminstone två år. Men det finns också en stor sannolikhet för att räntan hålls på noll under tre eller fler år, enligt prognosbanan.

”Förbättrade utsikter skulle motivera en högre ränta. Om ekonomin i stället skulle utvecklas sämre kan direktionen komma att sänka reporäntan eller på annat sätt göra penningpolitiken mer expansiv”, skriver Riksbanken om prognosen.

”Det är viktigt att kronan inte stärks för snabbt”. Så skrev Riksbanken i en mellanrubrik i sitt penningprotokoll från december 2018.

I det protokollet skrev centralbanken att kronans växelkurs skulle stärkas under kommande år.

Sedan dess, den 20 december i fjol, har dollarn gått från att kosta 8,97 kronor till 9,81 kronor. Euron har gått från 10,27 till 10,83 kronor.

I samtliga protokoll under 2019 har Riksbanken konstaterat att kronan varit svagare än vad centralbanken hade räknat med.

”Kronans växelkurs väntas förstärkas men är något svagare under prognosperioden jämfört med bedömningen i december”, hette det i februari.

”Kronan är svagare än prognosen i februari”, skrev Riksbanken i april.

I juli lät det så här:

”Kronan är något svagare än prognosen i april”.

I september-protokollet stod det bland annat att kronan ”utvecklats svagare än väntat” under sommaren.

Mönstret upprepades i det protokoll som publicerades på torsdagen, där Riksbanken skriver att kronan är svagare än vad centralbanken hade prognostiserade i september.

Kronan stärktes efter att Riksbanken upprepat att de fortfarande planerar att höja räntan vid årsskiftet.

Kronan stärktes mot både dollarn och euron och vid 09.35-tiden stod de två stora valutorna i 9,56 kronor respektive 10,66 kronor. Men även jämfört med norska kronan, pundet och schweizerfrancen handlas kronan på plus efter att Riksbankens penningpolitiska protokoll publicerats.

”Riksbanken bedömer fortsatt att kronan på sikt kommer att stärkas eftersom den i dagsläget är svagare än vad som motiveras av långsiktiga bestämningsfaktorer”, heter det i protokollet.

Riksbanken står fast vid att reporäntan sannolikt ska höjas vid årsskiftet. Räntan kommer däremot att hållas oförändrad under en längre period därefter än vad som tidigare meddelats, uppger Riksbanken.

I den så kallade räntebanan går det att utläsa att den första räntehöjningen upp över noll prognosticeras till tidigast under 2022, men att det också är osäkert om så sker.

”Även om prognoserna är något nedreviderade ger de inte bilden av en lågkonjunktur, vare sig i omvärlden eller i Sverige”, skriver Riksbanken.

Samtidigt menar Riksbanken att osäkerheten kring konjunkturen i världen och Sverige är ”påtaglig”.

”Prognosen för reporäntan är därför nedreviderad och indikerar att räntan kommer att vara oförändrad under en längre tid efter den förväntade höjningen i december.

Direktionen var enig i beslutet. Kronan stärks påtagligt efter beskedet att Riksbanken står fast vid sin planerade höjning.

Riksbanken måste bedöma sannolikheten för att den svenska ekonomin faller in i en recession – och ta hänsyn till det i sin räntepolitik. Centralbankens ledamöter tycks satsa på att Sverige kommer att klara sig och har konsekvent tonat ner tecknen på en betydande inbromsning, skriver Bloomberg.

Senast var beskedet från Stefan Ingves att räntan kommer höjas kring årsskiftet. Risken är att den hållningen bygger på en underskattning av sannolikheten för en inbromsning. Genom att höja i detta läge kan direktionen dessutom göra om samma misstag man gjorde kring finanskrisen – när man höjde räntan men tvingades sänka den igen kort därefter. Det säger Bloombergs Nordenekonom Johanna Jeansson.

En som samtidigt förespråkar höjd ränta är SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

”Vädjan till 5 riksbankschefer när de träffas i dag för att ta beslut: sätt punkt för minusräntan”, skriver han på Twitter på onsdagen.

Handelsbankens seniorekonom Johan Löf är kluven inför torsdagens beslut. Å ena sidan har ekonomin försämrats mer än Riksbanken själva beräknat. Å andra sidan har oron kopplad till de största hoten avtagit något, menar Löf.

Den bästa gissningen är att bolåneräntorna kommer vara låga under många år framöver. Det säger John Hassler, professor i nationalekonomi, till SvD Näringsliv.

Hur ska då bolånetagare göra nu – ska de binda eller ha en rörlig ränta? Annika Alexius, professor vid Stockholms universitet, säger att hon rekommenderar sina vänner att välja rörlig ränta.

Hon får medhåll av Lars Jonung, professor vid Lunds universitet:

– Behåll rörlig ränta. Det har varit lönsamt i minst 25 år, säger Jonung.

Riksbankschefen Stefan Ingves säger att förstagångsköpare bör räkna med ”betydligt högre boräntor” i framtiden, skriver SvD Näringsliv.

– Man kan ju inte räkna med att bo i tält med jämna mellanrum utan man kommer behöva bo livet ut, säger Ingves till tidningen.

Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen, säger att det är rimligt att bostadsköpare ”tar höjd för väsentligt högre räntor än vad vi har i dag”.