Över tusen kvinnor i Istanbul har under lördagen demonstrerat i protest mot den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans beslut att dra landet ur Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor, skriver AFP.

– Vi tror på styrkan i våra organisationer. Och oavsett om beslutet dras tillbaka eller inte kommer vi fortsätta att kämpa på alla sätt, säger Melek Ondas från en av de kvinnorättsorganisationer som anordnar manifestationen.

Istanbulkonventionen skrevs under 2011 av 45 länder som därmed förband sig att lagstifta mot bland annat våld och våldtäkter i hemmet.

Regeringens 40 punkter för att motverka relationsvåld intresserar flera ledarsidor på torsdagen.

Expressen skriver att det blir symbolpolitik när regeringen försöker signalera att de bryr sig genom att ha så många punkter som möjligt på sin lista.

”Men självklart speglas inte kraften eller precisionen i ett reformarbete av punkter. Det stämmer lika lite som att en statsbudget blir bättre ju fler småsummor Magdalena Andersson duttar ut till höger och vänster”, skriver Expressens ledarredaktion som menar att listan är fylld med luft.

Sydsvenskan berömmer satsningen på förebyggande insatser och skärpta straff men är kritisk till att listan har tagit så lång tid att ta fram och ifrågasätter hur väl dessa punkter kommer att genomföras i verkligheten.

Ute i världen är det fortsatt stormötet mellan Putin och Biden som intresserar. SvD:s Claes Arvidsson skriver att Bidens ord om mänskliga rättigheter nu måste följas upp med handling – annars riskerar mötet att bli betydelselöst.

Regeringens åtgärdspaket mot mäns våld mot kvinnor är långt ifrån tillräckligt, anser föreningen Unizon som samlar över 130 kvinno- och tjejjourer.

– Fina ord räddar inte livet på kvinnor och barn, säger ordförande Olga Persson till TT.

Enligt Persson saknas en tydlig struktur för uppföljning av åtgärderna och flera av punkterna är utan en finansieringsplan. Hon säger också att en del förslag som ingår i paketet kommer från utredningar som legat på regeringskansliet i uppåt tio år.

Regeringen presenterade i dag en lista på 40 punkter för att stoppa våldet mot kvinnor. Enligt justitieminister Morgan Johansson (S) är detta det mest omfattande paketet mot mäns våld mot kvinnor på minst 20 år.

– De kommer att göra skillnad och det kan rädda liv, säger jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) under en pressträff.

Regeringen vill bland annat göra det enklare att utfärda kontaktförbud och höja straffet för kvinnofridskränkning, sexköp och sexualbrott. Man vill även se över hur man kan säkra en långsiktig finansiering till kvinnojourer och eget boende till personer som utsatts för våld i nära relationer.

Även arbetet mot prostitution och sexköp ska stärkas samt skyddet för barn som utsatts för sexuella övergrepp.

– Våra barn är inte en handelsvara. Våra barn ska inte kunnas köpas och säljas på nätet, säger Stenevi.

Det är absolut flest män som slåss i nära relationer och det är nästan enbart män som köper sex, rapporterar Ekot och hänvisar till en kartläggning gjord av Stockholms universitet på uppdrag av Länsstyrelsen.

I studien har forskarna tittat på personer misstänkta för sexbrott eller våld i nära relation under åren 2016 och 2017. Under de åren var det enbart män som var misstänkta för köp av sexuella tjänster och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Men studien tittar också på våld i samkönade relationer. Antalet kvinnor som är misstänkta för våld mot en kvinna i en nära relation är något högre än antalet män som är misstänkta för våld i en samkönad nära relation.

Politiker och poliser talar om ökade resurser till arbetet med att bekämpa brott mot kvinnor och barn. Men i själva verket har de utredande poliserna fått mindre resurser. Det skriver polisen Jerry Nicklasson, på Svenska Dagbladets debattsida.

I debattartikeln ger Jerry Nicklasson en bild av läget på hans enhet i Stockholm. Han skriver att de inte får nyanställa och utbilda civila utredare och att få poliser söker sig dit eftersom arbetssituationen är ansträngd. De får heller inte längre ta hjälp av pensionerade poliser som hoppar in extra, på grund av besparingsskäl.

”Till följd av den stora och pressade arbetsbördan mår många utredare dåligt och flera har varit sjukskrivna på grund av arbetssituationen”, skriver han.