Hem
Calmfors och Ekholm. Arkivbilder. (TT / SvD)

”Borde inte vara svårt – Calmfors självklara valet”

John Hassler, tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet, anser att det inte borde vara svårt för politikerna att komma överens om ny riksbankschef efter Stefan Ingves. Lars Calmfors, en av hans företrädare i Finanspolitiska rådet, är ”det självklara valet”, skriver Hassler på Facebook.

Hassler menar bland annat att Lars Calmfors är högt respekterad i alla läger, mycket kunnig, och pedagogisk. Dessutom har han karriären i huvudsak bakom sig vilket Hassler anser vara bra för centralbankschefer.

”Lars enda nackdel är att han är man. Det är ju dock inte hans fel”, skriver Hassler.

Annars är det just en kvinna, den nuvarande statssekreteraren och tidigare riksbanksledamoten Karolina Ekholm, som många experter spår blir ny riksbankschef. I en enkät som TT gjorde i maj spådde åtta av elva deltagare att Ekholm tar över.

bakgrund
 
Lars Calmfors
Wikipedia (sv)
Lars Anders Calmfors, född den 12 juli 1948 i Stockholm, är en svensk nationalekonom och professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
bakgrund
 
John Hassler
Wikipedia (sv)
John Åke Arne Hassler, född 18 september 1960, är en svensk ekonom och professor. Hassler var ordförande för Elevförbundet 1981–1982, i Elevorganisationen i Sverige 1982–1984, ledamot av Värnpliktsrådet 1984–1985. Han blev 1994 filosofie doktor i nationalekonomi vid Massachusetts Institute of Technology med avhandlingen Effects of Variations in Risk on Demand and Measures of Business Cycle Fluctuations. Han är professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet sedan 2005. Förutom att publicera vetenskapliga artiklar har han varit kolumnist i tidningen Affärsvärlden, arbetet som rådgivare på det svenska finansdepartementet och varit medlem av European Economic Advisory Group. Hassler är ledamot i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och medlem av den internationella Bellagiogruppen som består av akademiker och vice centralbankschefer. Han var ordförande i Finanspolitiska rådet 2013-2016. Bland hans mest citerade vetenskapliga artiklar kan nämnas: "The Survival of the Welfare State", American Economic Review, 93:1 (tillsammans med Kjetil Storesletten, José V. Rodríguez Mora och Fabrizio Zilibotti). "Intelligence, Social Mobility, and Growth", American Economic Review, 90:4 (tillsammans med José V. Rodríguez Mora). "The Swedish Business Cycle: Stylized Facts Over 130 Years", i V. Bergström och A. Vredin, red., Measuring and Interpreting Business Cycles, Clarendon Press, 1994 (tillsammans med P. Lundvik, T. Persson och P. Söderlind). "The Dynamics of Government", Journal of Monetary Economics, 52:7, 2005 (tillsammans med Per Krusell, Kjetil Storesletten och Fabrizio Zilibotti). "Democratic Public Good Provision", Journal of Economic Theory, 133:1, 2007 (tillsammans med Kjetil Storesletten och Fabrizio Zilibotti).
bakgrund
 
Finanspolitiska rådet
Wikipedia (sv)
Finanspolitiska rådet är en myndighet som bildades den 1 augusti 2007. Rådet består av sex ledamöter och bistås av ett kansli med fem anställda. Rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Rådet ska bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser samt de budgetpolitiska målen, i synnerhet överskottsmålet och utgiftstaket. Rådet ska även bedöma om finanspolitiken ligger i linje med konjunkturutvecklingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Det är också rådets uppgift att granska tydligheten i budgetpropositionerna och vårpropositionerna samt kvaliteten i de underlag som regeringen baserar sina bedömningar på. Slutligen ska rådet verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen