Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Ukrainas president Petro Poroshenko och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist.
Ukrainas president Petro Poroshenko och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. (Mikhail Palinchak / TT / NTB Scanpix)
Striderna

Hultqvist (S) i Ukraina: Vi kan skicka hit FN-trupp

Av Henrik Svensson
Publicerad: 5 mars 2018
ANNONS

Försvarsminister Peter Hultqvist (S), som är på besök i Kiev i Ukraina, meddelar att Sverige kommer att verka för att få till stånd en FN-styrka i landet, rapporterar Dagens Nyheter.

– Om det kan bli ett beslut i FN:s säkerhetsråd om en insats i Ukraina så är det naturligt för Sverige att överväga om vi kan delta, säger han till tidningen.

Den svenske försvarsministern har i dag suttit i möte med sin ukrainske motsvarighet, Stepan Poltorak, som tidigare meddelat att han vill att Sverige och Finland ska vara en del av en fredsbevarande styrka i Ukraina.

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har pågått i fyra år.

ANNONS
Hultqvist tydlig med svenska villkor
Dagens Nyheter

Tidigare

Över 10 000 dödsoffer har sedan april 2014 krävts i striderna i östra Ukraina (17 februari)
TT
bakgrund
 
Konflikten i östra Ukraina
Wikipedia (sv)
Konflikten i östra Ukraina 2014–, ibland benämnd Ryska våren (ryska: Русская весна ukrainska: Російська весна) eller Proryska upproret i Ukraina, rör demonstrationer, ockupationer och strider i delar av östra och sydöstra Ukraina under 2014. De inleddes i samband med att Euromajdan i februari ledde till att president Viktor Janukovytj avsattes från sin post. Därefter har (främst) ett stort antal etniska ryssar i östra och sydöstra delarna av landet ifrågasatt den nya regimens legitimitet och återkommande demonstrerat. I Donetsk och Luhansk oblast utropades i april separatistiska "folkrepubliker", samtidigt som man genomförde omdiskuterade folkomröstningar om oblastens status. Lokala miliser tog samtidigt över den militära (och till stor del även civila) kontrollen över området; dessa och senare väpnade strider i området betecknas ibland som kriget i östra Ukraina eller kriget i Donbass (kriget i Donetsbäckenet). Efter att Petro Porosjenko 25 maj valts till ny president, inledde han åtgärder för att med olika medel återta kontrollen över de båda oblasten i öster. Porosjenko gjorde utfästelser om ryska som regionalt språk (men inte som ett andra officiellt språk i Ukraina) och större regional makt över skattemedel (men inte en federalisering av landet). Diplomatiska initiativ har fram till juli 2014 endast lett till en kortare vapenvila, samtidigt som striderna hårdnat mellan på den ena sidan ukrainsk militär och frivilliga paramilitära förband med visst inslag av utländska legosoldater och på andra sidan lokala proryska miliser, som enligt många rapporter får militärt stöd från Ryska federationen. Ukrainas armé och de frivilliga förbanden har fram till mitten av juli månad återtagit drygt hälften av oblastens territorium. Civila i stridsområdena har utsatts för mord, tortyr och kidnappningar av båda sidor.Under våren skedde proryska demonstrationer i hela östra och sydöstra Ukraina, medan stadshusockupationerna skedde i öst samt på Krim. Sedan Krim annekterats av Ryssland och det väpnade upproret tagit fart i Donetsbäckenet har demonstrationerna i övriga delen av landet avtagit eller upphört. I början av augusti 2014 rensades också en del av Självständighetstorget i Kiev från resterna av vinterns "Euromajdan-läger".Sedan augusti 2014 har proryska styrkor (med enligt många bedömare omfattande stöd från Ryska federationen) på nytt intagit alla områden söder om en linje Luhansk–Horlivka–Donetsk samt fram till ett par mil öster om Mariupol. En rad eldupphör och utlysts och brutits, och internationella förhandlingar om vapenvila i Minsk, med statscheferna för Ryssland, Ukraina, Tyskland, Frankrike samt ledarna för folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i februari 2015 ledde inte till något definitivt resultat. Samma månad publicerade den ryska oberoende dagstidningen Novaja Gazeta uppgifter som skulle göra gällande att både Rysslands annektering av Krim och en befarad/möjlig motsvarighet av den ukrainska delen av Donetskbäckenet skulle varit planerad sedan början av januari 2014.
Annons
Betalar du rätt pris för ditt bredband? Jämför abonnemang på din adress
Bredbandsval
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
StridernaUkrainaRysslandPeter HultqvistFörsvarspolitikFN:s säkerhetsrådPolitikEuropaSocialdemokraterna

Ryssland fejkar framgångar på fronten med AI-klipp

Den ryska militären har börjat använda AI för att manipulera klipp från fronten i Ukraina, rapporterar Financial Times.

I dag 00.19
Rysk flagga i Tjasiv Jar, 2025.

Läcka: Upp till 450 000 ryssar har dödats i krigen

Mellan 394 000 och 450 000 ryssar har dödats i strid eller på andra sätt kopplade till kriget i Ukraina, visar läckta dödsregister som hackergrupperna Silent Crow och Cyber Partisans säger sig ha fått tag på. Det rapporterar Kyiv Independent.

8 november, 16.18
Rysslands president Vladimir Putin under en minnesceremoni för ryska soldater som dog i andra världskriget. Bilden togs i juni 2026.

Analys: Trumps förlust kan ge Putin krympande fönster

Republikanernas nederlag i mellanårsvalet kan stressa Ryssland och dess president Vladimir Putin, skriver CNN:s Mostafa Salem, Oren Liebermann och Nick Paton Walsh i en analys för CNN.

4 november, 18.50
Vladimir Putin i Moskva, 4 november.

Över 30 kan vara fast i rasmassor efter rysk attack

Minst 37 personer har dödats och tiotals saknas fortfarande efter en rysk attack mot en skolbyggnad i regionen Zaporizjzja i Ukraina under måndagen. Det uppger lokala myndigheter enligt Reuters.

4 november, 15.45
En ambulans har totalförstörts efter den ryska attacken mot skolbyggnaden i regionen Zaporizjzja.