Trump: Överväger splittra Wall Streets storbanker

Glass-Steagall Act syftar på två separata amerikanska lagar, den ena antagen 1932 och den andra 1933. Båda sponsrades av Carter Glass och Henry B. Steagall, Demokratiska partiet. Den första Glass-Steagall-lagen auktoriserade Federal Reserve-bankerna att låna ut pengar till medlemsbanker i Federal Reserve-systemet på gruppbasis såväl som till enskilda medlemsbanker under vissa villkor. Lagen innebar också att Federal Reserve-bankerna fick rätt att trycka Federal Reserve-sedlar uppbackade av federala statsobligationer då en brist på sedlar hos Federal Reserve-bankerna annars skulle ha krävt uppbackning i guld. Den andra lagen som ofta beskrivits som Glass-Steagall Act heter formellt Banking Act of 1933 Dock avses främst de fyra delar av lagen som berör separering av kommersiell bankverksamhet från investmentbankverksamhet som åsyftas. Under 2000-talet har flera länder i väst, däribland flera i Europa, diskuterat Glass Steagall-konceptet (på svenska: bankdelning) att dela upp bankerna i två delar. Detta för att skilja bankernas spekulationsverksamhet från kreditgivning till allmänhet och företag i syfte att kunna främja det senare, snarare än det förra. Ett centralt argument i den debatten, framfört av ekonomer såsom Joseph Stiglitz och Elizabeth Warren, är att avskaffandet av Glass-Steagall bidragit till den globala finanskrisen 2008-2009.