Hem
Elin Anna Labba. (Jessica Gow / TT)

1,6 bok om året på samiska

1,6 bok per år ges ut på något av de fem samiska språk som finns i svenska Sápmi, skriver TT. Även om utgivningen är minimal så är den betydligt större än för tio år sedan då en bok gavs ut vart femte år.

– Det kommer väldigt få böcker på samiska och de som kommer är ovärderliga. Man kan inte lära sig ett språk utan att få läsa eller skriva det, vi skulle verkligen behöva fler, säger Augustpristagaren Elin Anna Labba.

bakgrund
 
Samiska
Wikipedia (sv)
Samiska är en grupp av flera språkvarieteter som hör till den finsk-ugriska språkgruppen. De samiska språkens utbredningsområde utgörs av Sápmi, eller Sameland, det vill säga de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt Kolahalvön i Ryssland. Antalet samisktalande har uppskattats till omkring 23 000 personer, varav 12 000 i Norge, 7 000 i Sverige, knappt 3 000 i Finland och 1 000 i Ryssland. De samisktalande är i majoritet i Kautokeino, Karasjoks, Tana och Nesseby kommuner i Norge samt Utsjoki kommun i Finland. Ungefär 75 % (17 000) av de samiskspråkiga talar nordsamiska, 2 000–3 000 lulesamiska, 650 kildinsamiska och 300–500 personer sydsamiska, enaresamiska respektive skoltsamiska. Övriga varieteter har mycket få talare. Samiska omnämns i den norska och den finska grundlagen och är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Språken har officiell status i vissa kommuner i Finland, Norge och Sverige. I Ryssland erkänns samiska som ett av de nordliga språken, och det undervisas i kildinsamiska i Lovozero-distriktet.

Anna Labba väljer fem samiska klassiker

1. Paulus Utsis ”Giela giela”:

– En samisk Tranströmer på nordsamiska, han skulle behöva en nyöversättning dock.

2. Nils-Aslak Valkeapää, joijkade under invigningen av OS i Lillehammer och är den ende författare som fått Nordiska rådets litteraturpris för ett verk skrivet på samiska: ”Solen, min far” (1988) – en skildring av samernas kulturhistoria, från hällristningar till samtiden:

– Han var viktig för att vi ens är på Bokmässan i dag.

3. Elle Márjá Vars:

– Hon har skrivit barn- och ungdomsböcker för flera generationer samiska barn och är fortfarande den författare som mina barn vill läsa.

4. Linnea Axelssons”Ædnan”, skriven på svenska:

– Redan en modern samisk klassiker. Den är tidlös, den hade kunnat vara skriven för 40 år sedan, hon tar så stora grepp om ämnen som är onda och trasiga i det samiska samhället, som skola och språkförlust.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen