Idriss Deby t.v. tar över ordförandeklubban från Zimbabwes Robert Mugabe. (TT)

AU-ordförande varnar för passivitet om Burundi

Burundis regering vägrar ta emot Afrikanska unionens fredsbevarande styrka på 5 000 soldater vars syfte är att stävja våldet i landet. Det framkommer på AU:s toppmöte i dag.
Flera företrädare från afrikanska länder som deltar i mötet ser det därför som omöjligt att ställa sig bakom förslaget, rapporterar AFP.
– Det är otänkbart, säger en sengalesisk diplomat till nyhetsbyrån.
Samtidigt varnar Tchads president Idriss Deby, som nu tar över posten som Afrikanska unionens ordförande, sina kollegor för passivitet.
– Vår organisation fungerar som den alltid har gjort under de senaste 20 eller 30 åren; vi träffas ofta, vi pratar för mycket, vi skriver en hel del, men vi gör inte tillräckligt. Ibland inte alls, sa han i sitt tal till församlingen.
AU:s fjärde paragraf tillåter unionen att gripa in vid allvarliga händelser som ”krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten”.

bakgrund
 
Oroligheterna i Burundi
Wikipedia (sv)
Oroligheter i Burundi 2015 uppstod sedan den sittande presidenten Pierre Nkurunziza (CNDD-FDD) den 25 april 2015 accepterat nomineringen som kandidat till en tredje mandatperiod i presidentvalet, vilket av oppositionen och katolska kyrkan ansågs gå emot konstitutionen och Arusha Agreement. Oroligheterna har pågått sedan dess, men Burundis regering gick den 18 juni i princip med på att acceptera militära observatörer från Afrikanska unionen, som övervakade valet. Vissa menar att den sittande presidenten Nkurunziza vill få konflikten att framstå som etnisk, medan oppositionen anser att den är rent politisk då det var både Hutu och Tutsi som demonstrerade mot hans kandidatur. Det har under oroligheterna rapporterats från flera håll om etnisk förföljelse, grov tortyr och gruppvåldtäkter i landet.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen