Klassiska högern på uppgång i splittrat Spanien

Om det svenska valet känns som en grå massa av partier som alla vill ha ”lagom mycket” EU så svänger det mer i det spanska.

Partier från längst ut på både vänster- och högerkanten väntas ta plats i EU-parlamentet. Frågan om Spanien ska splittras och delas upp finns också på menyn för väljarna.

Här är allt du behöver veta om EU-valet i Spanien – på fem minuter.

• Spanien är EU:s fjärde största land och får 61 platser i parlamentet efter valet.

• Tre av EU:s 24 officiella språk har högre status som ”arbetsspråk”. Spanska är inte ett av dessa utan då är det engelska, tyska eller franska som gäller.

• Förra EU-valet var hett och valdeltagandet blev 61 procent efter en ökning på hela 17 procentenheter.

Det har svängt i Spanien men den senaste svängen är tillbaks till det gamla. Störst i förra sommarens kongressval blev socialistpartiet PSOE med 32 procent av rösterna och konservativa och kristdemokratiska huvudmotståndaren PP med 33 procent av rösterna.

Det handlar alltså om de två partierna som har anor från tiden efter general Francos död och övergången från fascism till demokrati.

Lägg sedan till högerradikala Vox och vänsterplattformen Sumar som båda fick runt 12 procent av rösterna samt ett knippe regionpartier och du har i princip hela det spanska underhuset.

Regeringsbildningen var komplicerad men PSOE:s Pedro Sánchez kunde förbli premiärminister, en post han haft sedan 2018.

Under våren har det blivit korruptionsskandal kring Sánchez hustru. Eller ingen skandal alls – läget är ganska oklart. Oavsett så har Sánchez meddelat att han sitter kvar trots tidigare hot om att avgå.

Yolanda Díaz gick med i kommunistpartiet som ung och har faktiskt aldrig lämnat det. Under karriären har hon däremot gått till val för åtminstone fem olika partier och allianser.

Díaz var drivande i att vänsterpartiet Podemos skulle bilda den regering med PSOE som hon själv tog plats i 2020.

Inför valet 2023 startade Díaz vänsterplattformen Sumar. Podemos lämnade nyligen plattformen men det hjälper föga – deras tidigare väljare stannar hos Díaz och Sumar.

Efter Hamas attack 7 oktober har Spanien och Irland varit EU:s mest högljudda kritikerna mot Israels krigsföring mot Gazaremsan.

Irland har historiska erfarenheter av kolonialism och av att domineras av en stark granne. Men Spanien?

Kanske det handlar om politisk övertygelse – att erkänna Palestina som stat har länge varit ett viktigt politiskt mål för regeringspartiet PSOE, säger utrikesministern José Manuel Albares till Guardian.

Om något parti har gjort en verklig comeback så är det konservativa PP. Lågvattenmärket för PP kom just omkring förra EU-valet 2019. Enligt opinionsundersökningar kan stödet i det kommande EU-valet nästan fördubblas från 20 procent då till nära 40 procent nu.

Men en osäkerhetsfaktor är förstås hur skandalskriverierna kring Pedro Sánchez hustru Begoña Gómez påverkar.

I EU:s ögon är unionen inte enbart uppdelad i 27 medlemsstater, utan också 242 separata regioner där den franska huvudstadsregionen är den befolkningsmässigt största och finska Åland den minsta.

Frågan om relationen mellan stat och region är särskilt brännhet i Spanien och nationalister från Katalonien, Baskien och Galicien sitter i dag EU-parlamentet.

Oriol Junqueras satt fängslad för sin inblandning i den katalanska folkomröstningen om självständighet när han valdes 2019 men har sedan dess benådats.

Regionpresidenten Carles Puigdemont flydde i stället till Bryssel och sitter i dag i EU-parlamentet. En lag om amnesti har gått igenom i underhuset men väntas stöta på patrull i senaten som styrs av PP som förespråkar en spansk enhetsstat.