Vanuatu går till val efter skalv och kaos
En månad efter den kraftiga jordbävningen som krävde 16 människors liv och skapade stor materiell förödelse, går Vanuatus befolkning i dag till valurnorna för att välja den tredje regeringen på ett och ett halvt år.
President Nikenike Vurobaravu utlyste nyval i november, sedan både han och dåvarande premiärministern Charlot Salwai förlorat en misstroendeomröstning.
Eftersom många byggnader i huvudstaden Vila förstördes i jordskalvet har tillfälliga vallokaler upprättats i tält. I en av köerna står den 24-årige studenten Jeffrey Namu, redo att rösta.
– Jag vill ha någon som har ett hjärta, för vi står inför katastrof, vi måste ha någon med integritet och som kommer att vara stabil, säger han till The Guardian.
Vanuatu
bakgrund
Vanuatu
Wikipedia (sv)
Vanuatu, formellt Republiken Vanuatu (engelska: Republic of Vanuatu franska: République de Vanuatu, bislama: Ripablik blong Vanuatu), före 1980 Nya Hebriderna, är en östat i Melanesien i sydvästra Stilla havet. Huvudstaden Port Vila ligger på ön Éfaté i ögruppens mellersta del. Ögruppen, som är av vulkaniskt ursprung, ligger cirka 1750 km öster om norra Australien, 500 km nordost om Nya Kaledonien, väster om Fiji och sydost om Salomonöarna och Nya Guinea.
Vanuatu beboddes först av melanesier. De första européerna att besöka öarna var deltagarna i en spansk expedition ledd av den portugisiske navigatören Fernandes de Queirós, som kom till Espiritu Santo 1605. Han gjorde anspråk på arkipelagen för Spaniens räkning och namngav den Espiritu Santo eller Helige Ande. På 1880-talet gjorde Frankrike och Storbritannien anspråk på delar av landet, och 1906 enades de om en ram för gemensam förvaltning av arkipelagen som Nya Hebriderna genom ett brittiskt-franskt kondominat. En självständighetsrörelse uppstod på 1970-talet, och Republiken Vanuatu grundades 1980.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
