Högskoleprovet svalare i rådande högkonjunktur
På lördag skriver 76 395 personer högskoleprovet. Det är en minskning på 0,5 procent jämför med ett år sedan, enligt ett pressmeddelande från Universitets- och högskolerådet. Även antalet ansökningar till högskoleutbildningar minskar.
En av förklaringarna är den rådande högkonjunkturen som gör att fler väljer att jobba i stället för att plugga, enligt generaldirektören Karin Röding
bakgrund
Högskoleprovet
Wikipedia (sv)
Högskoleprovet är ett svenskt nationellt urvalsprov som skall pröva kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier, och rangordna provtagarna efter resultat. Resultatet från högskoleprovet utgör en särskild sökandekategori till utbildningar vid Sveriges högskolor, universitet och andra eftergymnasiala utbildningsinstitutioner. Provet kan därmed sägas ge presumtiva studenter en andra chans vid antagningen, vid sidan av slutbetyget från studier på gymnasienivå.
Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Då proven alltid görs på lördagar skiftar datumen lite för varje år, men vårprovet är så gott som alltid i slutet av mars eller i början av april, medan höstprovet hålls i september eller oktober. Från och med höstterminen 2018 kommer höstprovet att ges på en söndag.
Ett provresultat är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället.Provet är avgiftsbelagt. Under militär grundutbildning har man rätt att göra provet till en lägre kostnad.
Ansvarig myndighet är Universitets- och högskolerådet (UHR).
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
