Finska högervindar och risk för grön kollaps i EU-valet

Rysslands invasion av Ukraina gör att det blåser högervindar i Finland.

Ursula von der Leyen tittar imponerat på landets försvarsförmåga.

I höst kan Finlands ”Joakim Paasikivi” ta plats i EU-parlamentet.

Här är allt du behöver veta om EU-valet i Finland – på fem minuter.

• Finländarna är sämst i Norden på att gå till urnorna i EU-valet. Valdeltagandet ligger stadigt kring 40 procent.

• Bara fem av parlamentarikerna ställer upp för omval.

• Finland röstar samma dag som Sverige: 9 juni.

Sedan förra EU-valet har Finland hunnit byta statsminister två gånger och president en gång.

Socialdemokraterna förlorade makten i valet 2023 och konservativa Samlingspartiets ledare Petteri Orpo fick bilda regering.

I början av året vann Alexander Stubb presidentvalet mot Pekka Haavisto. Han efterträdde den populära Sauli Niinistö, som varit president sedan 2012.

När Ryssland invaderade Ukraina blev Mika Aaltola något av Finlands Joakim Paasikivi. I egenskap av chef för Utrikespolitiska institutet blev Aaltola en återkommande uttolkare av kriget i såväl nyhetssändningar som morgonsoffor.

”En fast punkt, enligt många”, som Hufvudstadsbladet kommenterade.

Aaltola fick politiska ambitioner. Han gjorde en misslyckad presidentvalskampanj som partilös men ställer nu upp i EU-valet för regeringsbärande Samlingspartiet.

– I presidentvalet lärde jag mig att man måste ha en organisation som kan sin sak, och att det är svårt att klara sig på egen hand.

Ukrainakriget och hotet från Ryssland är en ständig fråga i Finland. Säkerhetspolitik är också det som står högst på väljarnas agenda inför sommarens EU-val.

Det är dåliga nyheter för De gröna, som i 2019 års ”klimatval” fick 16 procent. Opinionsmätningar under våren indikerar en kollaps i valet i juni, och att partiet förlorar åtminstone två mandat.

En av dem som hoppas komma in ändå är bekant för en del svenskar. Ville Niinistö, brorson till Sauli Niinistö och ex-make till Maria Wetterstrand, är en av partiets toppkandidater.

Det stora fokuset på säkerhetspolitik är möjligen ett skäl till att högern har medvind i opinionen. Samlingspartiet har en betryggande ledning mot Socialdemokraterna, som i sin tur skuggas av Sannfinländarna.

Värre ser det ut för Svenska folkpartiet, också det en del av regeringskoalitionen. Partiet parkerar på omkring fem procent av stödet och riskerar att bli utan mandat i EU-parlamentet. SFP skulle dock kunna räddas av att många av deras väljare planerar att faktiskt gå och rösta.

Ukrainakriget har gjort att Finland fått mer strålkastarljus i EU-samarbetet. I frågor om upprustning och försvarsvilja har Europa mycket att lära av Finland, sa kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i mars.

– I Finland är inte försvarsförmåga en fråga för militären utan för alla, sa von der Leyen.