Kan skandalerna stoppa AFD:s framfart i valet?

EU:s motor Tyskland har tappat styrfarten. Regeringen kämpar för att hänga med, medan ytterkantspartierna gasar på flankerna.

Från vänster kommer ett nybildat ”konservativt och socialistiskt” parti med en av landets mest kända politiker som frontfigur.

Från höger kommer ett AFD på frammarsch, som dock skakas av sina kopplingar till Kina och Ryssland.

Här är allt du behöver veta om EU-valet i Tyskland – på fem minuter.

• Tyskland har flest mandat i EU-parlamentet: 96 stycken.

• En nyhet för i år är att tyska 16- och 17-åringar får rösta.

• Landet saknar spärr till parlamentet. Bara 0,5 procent av rösterna krävs för att säkra ett mandat.

Det är rörigt. Mer än rörigt. Den så kallade trafikljuskoalitionen som styr landet – socialdemokratiska SPD (röda), liberala FDP (gula) och Alliance 90/De gröna – bråkar konstant. Det hjälps knappast av att de två förstnämnda partierna har rasat i mätningar sedan valet 2021.

Bråken rör bland annat den haltande tyska ekonomin. Landets BNP backade i fjol och presterade sämst av världens ekonomiska stormakter. För att få fart på den vill SDP och De Gröna låna, men det säger finansministern Chrisitian Lindner från FDP nej till.

Det få européer trodde var att problemen skulle spridas till EU-nivå, men det är precis vad som har skett.

Titeln går till vänsterprofilen Sahra Wagenknecht, vars nya parti BSW som bildades i januari har gått starkt i mätningar. Hon beskrivs som prorysk och har i två års tid vänt sig emot sanktionerna mot Ryssland.

Wagenknecht var tidigare ett toppnamn i vänsterpartiet Die Linke, men tröttnade på invandringspolitiken och fokuset på ”kön och livsstil”.

Det är oklart vilken partigrupp BSW ska tillhöra i EU-parlamentet.

Skandalen kring högerradikala AFD:s toppkandidat Maximilian Krah är en av hela Europas största valsnackisar. I april greps en av hans nära medarbetare misstänkt för att ha spionerat för Kinas räkning.

Det var långt ifrån den första anklagelsen om att främmande makt har förgreningar i AFD. Tidigare under året anklagades Krah för att ha tagit emot pengar från Ryssland, och tidningen Der Spiegel påstår sig ha sett ett manifest som Kreml skrev ihop för det tyska partiets räkning.

För AFD är det nu bara att hoppas på att avslöjandena inte blir fler före valdagen. Krah är redan spikad som toppnamn, vallistor är tryckta och valaffischer utskrivna.

Högerpopulistiska AFD har varit största parti under stora delar av vintern, men i de senaste mätningarna har kristdemokratiska CDU gått förbi med råge. I mätningar under våren har Angela Merkels gamla parti varit dubbelt så stora som SPD. Ner till AFD på andra plats skiljer det mer än tio procentenheter.

En förklaring till att AFD tappat något är att det nystartade, vänsterpopulistiska och EU-skeptiska BSW snor väljare. Partiet har seglat upp som femte största parti och i mätningar skönjas ett mönster: Dess storlek står i omvänd proportion till AFD:s – när BSW går framåt tappar AFD väljare. Och vice versa.

De gröna tappar mest jämfört med valet 2019. Då fick partiet 21 mandat. Nu får man räkna med en halvering.

Som EU:s största land och Europas största ekonomi har Tyskland länge setts som unionens motor. Men nu strular motorn, har flera medier skrivit under våren. Eller som en EU-diplomat beskriver det: Landet verkar ha ”existentiell ångest”.

Tyskarna har stoppat flera lagförslag i sista stund, bland annat kring klimatet, och får dessutom återkommande kritik för sin Ukrainapolitik: Varför så försiktiga? Varför skickar ni inte bara roboten Taurus?

Förbundskansler Olaf Scholz, som säger nej till leveranser, har tröttnat på frågorna.

– Debatten i Tyskland kan inte överträffas i termer av löjlighet. Detta är pinsamt för oss som land.