Analys: ”Vi måste erkänna att vi har problem i USA”
Masskjutningar är priset USA får betala för frihet – friheten att bära vapen, att beställa ammunition och att inte behöva bry sig, skriver CNN:s Mel Robbins i en analys. Men att twittra att man ber för offren eller att man mår dålig en eller två dagar är inte att bry sig, skriver hon och tillägger att studier visar att man inte bryr sig tillräckligt förrän någon i ens närhet drabbats av vapenvåldet.
”Vi måste börja erkänna att vi har ett problem som vi vill lösa.”
Washington Post skriver i en analys som tidningen publicerat tidigare men uppdaterat att mer än 214 000 elever på 216 olika skolor har upplevt vapenvåld på skolan i USA efter Columbinemassakern den 20 april 1999. Bara under 2018 har 16 skolskjutningar inträffat.
bakgrund
Columbinemassakern
Wikipedia (sv)
Columbinemassakern ägde rum tisdagen den 20 april 1999 på Columbine High School i Littleton i Colorado. Två sistaårselever, Eric Harris och Dylan Klebold, genomförde en skolmassaker då de mördade 12 elever och en lärare. De skadade ytterligare 21 elever varav tre skadades då de försökte fly. Händelsen avslutades med att Harris och Klebold begick självmord. Columbinemassakern är den fjärde värsta skolskjutningen i amerikansk historia men det mest omtalade massmedialt, bland annat i dokumentären Bowling for Columbine.
Massakern skapade debatt om vapenpolitiken i USA och tillgängligheten till vapen, subkulturer, mobbning, våldsamma filmer och datorspel debatterades som bidragande orsaker till massakern. Attentatet skapade även diskussion om användandet av antidepressiva läkemedel.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
