Historiker: Många i VPK inte vad vi kallar demokrater
Statsminister Stefan Löfvens uttalande i en intervju med DN om att han ”aldrig uppfattat” att dåvarande VPK ”inte stod upp för demokratin” har fått hård kritik.
Västerbottens-Kurirens liberala ledarskribent Petter Bergner, fil dr i historia, har forskat i Vänsterpartiets historia. Han säger till Expressen att VPK från namnbytet 1967 ”har ansetts sluta upp bakom den parlamentariska demokratin som institution och begrepp”.
– Många partiföreträdare var dock inte vad vi i dag skulle beteckna som demokrater. Det var inte alls självklart för alla att en socialism som införts borde gå att rösta bort, säger han.
Han säger också VPK:s syn på syn på dåtidens kommunistdiktaturer skiljer sig kraftigt från synsättet inom Vänsterpartiet i dag.
bakgrund
Vänsterpartiet bytte till sitt nuvarande namn 1990
Wikipedia (sv)
Vänsterpartiet (V) är ett svenskt socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Vänsterpartiet. Partiledare är sedan den 31 oktober 2020 Nooshi Dadgostar.
Vänsterpartiet antog sitt nuvarande namn 1990 som ersatte det tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna som använts från 1967, dessförinnan Sveriges Kommunistiska Parti från 1921 och Sveriges socialdemokratiska vänsterparti från 1917. Vänsterpartiet har, likt socialdemokraterna, sitt tidiga ursprung i den socialistiska arbetarrörelsen. Bolsjevikernas maktövertagande i Ryssland 1917 innebar grundandet av den kommunistiska världsrörelsen och den svenska arbetarrörelsen delades därmed i en socialdemokratisk och en kommunistisk del. I Sverige har den kommunistiska delen av arbetarrörelsen historiskt varit relativt svag medan socialdemokraterna, i jämförelse med andra länder, har varit starka. Socialdemokraterna har historiskt betraktat Vänsterpartiet som splittrare av arbetarrörelsen och har i perioder ömsom stött sig på deras passiva stöd i riksdagen och ömsom bekämpat kommunismen i samhällslivet i övrigt.
Mellan 1998 och 2006 agerade Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet stödparti till den Socialdemokratiska minoritetsregeringen. Inför riksdagsvalet i Sverige 2010, mellan december 2008 och den 26 oktober 2010, samarbetade partiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som De rödgröna. Från riksdagsvalet 2014 till 2019 samarbetade Vänsterpartiet med Regeringen Löfven, bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, om budgeten. Detta samarbete upphörde med januariavtalet.
Partiet är det femte största i riksdagen, med 28 mandat av 349, efter att ha fått 8,00 procent av rösterna i riksdagsvalet 2018. Vänsterpartiet har sitt starkaste stöd i Göteborgs kommuns (14,00 % valet 2018, 9,35 % valet 2014), Stockholms kommuns (13,12 % valet 2018, 7,73 % valet 2014) och Västerbottens läns (12,69 % valet 2018, 10,96 % valet 2014) riksdagsvalkretsar.I Europaparlamentsvalet 2019 erhöll Vänsterpartiet 6,80 procentenheter av väljarnas röster och fick därmed ett mandat i parlamentet. I parlamentet är Vänsterpartiet en del av Vänstergruppen. Partiet är inte medlem av Europeiska vänsterpartiet.
Partiet har inte längre någon nomineringsgrupp i Svenska kyrkan, utan har ersatts av Vänsterns religiösa nätverk (VRG) som har nomineringsgruppen Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK).
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
