Alla vill satsa på försvaret – men var ska pengarna tas ifrån?

På ytan kan det verka som att konsensus råder i en av Sveriges mest aktuella politiska frågor: Alla vill satsa på försvaret.

En stor riksdagsmajoritet stod bakom den nu inskickade Natoansökan och partiledarna tycks enligt analytikerna mest berömma och hålla med varandra i frågan. Men allt är de trots allt inte ense om – och här kommer finansieringen in i bilden.

Vad måste bantas när försvaret ska ha mer? Omni går igenom hur alla partier tänker sig att tvåprocentsmålet ska bli verklighet.

I mars presenterade regeringen att man avser öka anslagen till försvaret till två procent av BNP. Socialdemokraterna vill att det ska ske ”så fort som praktiskt möjligt”.

På partiets hemsida står att ”den operativa förmågan i krigsförbanden ska prioriteras”, men det framgår inte varifrån pengarna till satsningarna ska komma. Enligt tidigare uttalanden i media överväger S en beredskapsskatt för att betala en del av kostnaden.

Pengarna till Moderaternas försvarssatsningar ska komma från två håll. Dels från det överskott som enligt prognoserna kommer att finnas och dels från bantade utgifter: Ett stramare bidragssystem och skippade satsningar på höghastighetståg.

Det som enligt budgetchef Johan Paccamonti utmärker M:s försvarssatsningar är hastigheten. Tillsammans med SD, KD och L vill man nå två procent av BNP redan 2025.

M har ett relativt tekniktungt fokus och vill att pengarna i första hand går till luftförsvar, undervattensförmåga och cyberförsvar.

Sverigedemokraterna vill finansiera sina försvarssatsningar genom att exempelvis dra ner på biståndet.

SD är enligt egen utsago det svenska parti som vill satsa mest på försvaret och har varit konsekventa i sin hållning ”till skillnad från alla andra partierna som tidigare velat dra ner på försvaret och först nu vill genomföra satsningar”.

Högsta prioritet för SD är att snabbt öka Försvarsmaktens krigsavhållande förmåga, så att tröskeleffekten höjs.

Centerpartiet vill inte specificera varifrån pengarna ska komma, annat än från statsbudgeten. Vad som kommer att prioriteras bort till förmån för försvarspolitik kommer partiet att ”återkomma kring samlat, inom budgetprocessen”, skriver pressekreterare Olle Romlin i ett mejl till Omni.

Det viktigaste för C är att den ”operativa förmågan stärks i hela landet och är styrande för inriktningen av materielanskaffning, infrastrukturinvesteringar och utbildnings- och övningsverksamheten när försvaret växer”. Partiet säger sig vara det parti som oftast betonar vikten av att satsa på hela totalförsvaret.

För Vänsterpartiet är det viktigt att ökade försvarsutgifter inte belastar välfärden och därför utesluter man inte skattehöjningar. Man vill inte att ett återuppbyggande av totalförsvaret sker på bekostad av andra stora satsningar – som nya bostäder och utbyggd järnväg.

V ställer sig inte bakom majoriteten i riksdagen som vill gå med i Nato, utan önskar att Sverige förblir alliansfritt. Utöver det trycker man särskilt på vikten av ett starkare civilt försvar, som innefattar satsningar på sjukvård och cybersäkerhet.

Det KD lyfter fram som viktigast i sin försvarspolitik är ett Natomedlemskap och att öka anslagen till försvaret till två procent av BNP.

”Det kommer att krävas stora resursförstärkningar för att vi ska ha förmåga att försvara hela Sverige”, står att läsa på partiets sajt. Där specificeras inte vad KD anser kommer behöver nedprioriteras för att satsningarna ska genomföras.

Liberalerna prioriterar bort höghastighetståg och familjevecka för att finansiera sina försvarssatsningar. Om nödvändigt justerar man också ner överskottsmålen, säger partiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman till Omni.

Högsta prioritet är enligt honom att armén växer till en ”anständig storlek”. Han menar också att L:s politik är unik i så motto att den alltid prioriterar beprövad, krigsduglig bekämpningsförmåga här och nu, framför industriella utvecklingsprojekt.

Miljöpartiet föreslår försvaret ska finansieras med hjälp av återinförandet av en värnskatt för personer med högre inkomstnivåer. Partiet anser också att Sverige i det här läget inte ska betala av på statsskulden i samma takt som innan.

MP beskriver sin försvarspolitik som mer långsiktig än de andra partiernas – med diplomati, dialog och nedrustning som första försvarslinje. För att höja Sveriges totalförsvarsförmåga vill MP framför allt avsätta mer medel till att återuppbygga det civila försvaret.

Försvarsmakten välkomnar så klart satsningar på försvaret. Men överbefälhavare Micael Bydén har vid flera tillfällen påpekat att det också krävs förutsättningar att använda pengarna. Tid, till exempel.

Därför ser han inte oppositionens krav om att anslagen ska vara två procent av BNP 2025 som realistiskt. Hans egen tidsplan är 2028.

– Det blir en fartblindhet i det här och en iver att göra saker som jag inte kan stå för, sa Bydén enligt TT den 31 maj.

Tidigare har han sagt att det måste finnas en flexibilitet i planeringen och att det är viktigt att man inte låser sig vid detaljer.

Omni har sökt alla riksdagspartier. S och KD har ännu inte återkommit med svar.