Hem
Bob Woodward och Carl Bernstein som vann Pulitzerpriset för sin rapportering om Watergateskandalen. (TT / NTB Scanpix)

Analys: Bästa tiden för medierna sedan Watergate

De amerikanska medierna upplever under Donald Trumps första kaotiska presidentperiod sin bästa tid sedan Watergateaffären på 1970-talet. Det skriver USA-kännaren Erik Åsard på sajten Amerikaanalys.

Han menar att vi än så länge bara sett början på deras grävande. Administrationen läcker som ett såll och det är till de traditionella och trovärdiga medierna som informanterna vänder sig, inte till udda sajter som Breitbart News eller Drudge Report, skriver Åsard.

”De omtalade sociala medierna har däremot mest fungerat som en ekokammare med högljudda medarbetare som tjattrat oinitierat om nyheter som andra grävt fram.”

bakgrund
 
Watergateaffären
Wikipedia (sv)
Watergateaffären, Watergateskandalen, var en stor politisk skandal som inträffade i USA på 1970-talet som en följd av inbrottet i Democratic National Committees (DNC) högkvarter i Watergate-kontorskomplexet i Washington, D.C. den 17 juni 1972, och Nixon-administrationens försök till mörkläggning av sin inblandning. När komplotten upptäcktes och undersöktes av den amerikanska kongressen ledde Nixon-administrationens motstånd mot dess undersökningar till en konstitutionell kris. Termen Watergate har kommit att omfatta en rad hemliga och ofta olagliga verksamheter som bedrevs av medlemmarna i Nixon-administrationen. I dessa verksamheter ingick bland annat buggning av politiska motståndares kontor och av personer som Nixon eller hans tjänstemän var misstänksamma mot. Nixon och hans närmaste medhjälpare ordnade trakasserier av aktivistgrupper och politiker, med hjälp av Federal Bureau of Investigation (FBI), Central Intelligence Agency (CIA), och Internal Revenue Service (IRS). Skandalen ledde till upptäckten av flera fall maktmissbruk från Nixon-administrationens sida, riksrättsåtal och Richard Nixons avgång som USA:s president den 9 augusti 1974 – den enda amerikanske presidenten som hittills avgått. Skandalen resulterade också i åtal mot 69 personer, där 48 befanns skyldiga och dömdes till fängelse, av vilka många var Nixons högsta förvaltningstjänstemän. Affären började med gripandet av fem män för inbrott i DNC:s högkvarter i Watergate-komplexet den 17 juni 1972. FBI kopplade inbrottstjuvarnas kontanter till en slaskfond som används av kommittén för omval av presidenten (CRP), den officiella organisationen för Nixons kampanj. I juli 1973 avslöjade de bevis som anbringats mot presidentens personal, inklusive vittnesmål från tidigare anställda, i en utredning som genomfördes av Senate Watergate Committee, att president Nixon hade ett bandinspelningssystem i sitt kontor och att han hade spelat in många konversationer. Efter en utdragen serie av bittra domstolsstrider, fastslog den amerikanska högsta domstolen enhälligt att presidenten var tvungen att lämna över banden till regeringsutredare, vilket han så småningom gjorde. Inspelningar från dessa band avslöjade att presidenten hade försökt dölja de tvivelaktiga förehavanden som hade ägt rum efter inbrottet. Då Nixon stod inför ett nästan säkert riksrättsåtal i representanthuset och ett lika säkert åtal av senaten, avgick han som president den 9 augusti 1974. Hans efterträdare, Gerald Ford, benådade honom den 8 september 1974.

Några av de stora medieavslöjandena

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen