Hem
(Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Analys: Kinberg Batra vred vapnet ur Löfvens hand

I veckan sa moderatledaren Anna Kinberg Batra tvärt nej till Jan Björklunds (L) krav på att lagstifta om sänkta ingångslöner. Beskedet var enligt Sydsvenskans politiske kommentator Olle Lönnaeus bra för statsminister Stefan Löfven eftersom en spricka blottades inom Alliansen, men samtidigt dåligt för att han förlorade ett vapen i striden.
”Om nu förhandlade löner är en central del av den svenska modellen kan han ju inte anklaga Moderaterna för att vilja krossa den.”
Enligt Lönnaeus är frågan om den svenska modellen och lönenivåerna viktig för Socialdemokraterna eftersom partiet tappar väljare till Sverigedemokraterna och var fjärde LO-medlem sympatiserar med SD.
”Genom att nu blåsa till strid för den svenska modellen hoppas Stefan Löfven och Karl-Petter Thorwaldsson vinna tillbaka ’de sina’.”

bakgrund
 
Den svenska modellen
Wikipedia (sv)
Den svenska modellen i dess moderna tappning växte fram under 1930-talet som en kompromiss mellan marknadsekonomiska/kapitalistiska intressen av ekonomisk tillväxt och lönsamhet och den av socialdemokrater och socialliberaler drivna socialpolitiska utjämningssträvanden, idén om folkhemmet, som resulterade i ett slags oskrivet samhällskontrakt. Modellen anses av flera historiker (Maths Isacson, Eva Österberg och Ulf Olsson) ha idémässiga rötter i en samförståndskultur i 1800-talets bonde- och brukssamhällen, men också (Jan O. Berg, Anders Kjellberg) i det tidiga 1900-talets första överenskommelser mellan arbetsmarknadsparterna, verkstadsavtalet 1905 och decemberkompromissen 1906.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen