(INTS KALNINS / TT NYHETSBYRÅN)

Analys: Största skräcken – USA:s ”Patriot Act”

Med en extern utredning köper sig Swedbank två saker: Tid och trovärdighet, skriver Sydsvenskans näringslivskrönikör Thomas Frostberg. Han drar en parallell till när Telia fattade samma beslut efter avslöjanden om affärerna i Uzbekistan – i hopp om att en utredning skulle fria cheferna från ansvar.

”I praktiken blev det dock precis tvärtom och både vd och stora delar av styrelsen tvingades bort från sina poster”, skriver Frostberg.

Men det ägare och investerare fruktar mest är det som varit Danske Banks mardrömsscenario de gångna månaderna.

”För ett år sedan tvingades lettiska ABLV Bank stänga efter att USA anklagat banken för penningtvätt och hindrat den från att låna i dollar”, skriver hon.

USA använde sig av ”Patriot Act” – en serie lagändringar som antogs efter 11 september-attackerna – för att införa sanktioner mot den lettiska banken, enligt Financial Times.

bakgrund
 
Patriot Act
Wikipedia (sv)
Patriot Act, eller officiellt USA PATRIOT Act (Uniting and Strengthening America by Providing Appropriate Tools Required to Intercept and Obstruct Terrorism Act of 2001), är en samling lagändringar som antogs av USA:s kongress till följd av terrordåden den 11 september 2001. Patriot Act kritiserades för att innebära ingrepp i privatlivet och gav CIA tillåtelse att lättare kunna avlyssna telefonsamtal, infiltrera grupper och utan att ansöka om tillstånd ta reda på vilka böcker individer har lånat, personers utbildning, sjukdomar och sjukhusvistelser.[källa behövs]

Läs även

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen