Analyser: Tiden går – var är enigheten, Kristersson?
Ulf Kristerssons ”mest blankslipade vapen” under valrörelsen var att han hade fyra partier bakom sig som var överens och snabbt och smidigt skulle kunna bilda en stark regering. Drygt tre veckor efter valet bevittnar vi i stället en ”anmärkningsvärt lång regeringsbildning”, skriver GP:s politikreporter Arne Larsson i en analys.
”Om det verkligen hade varit så att de fyra partierna var eniga om det mesta och litade på varandra hade processen självfallet redan varit klar.”
Utöver låg tillit mellan partierna tror han att förhandlingarna drar ut på tiden eftersom SD, som inte ser ut att ingå i den nya regeringen, vill ha ett skriftligt avtal på hur frågor som partiet prioriterar ska hanteras.
Varken Arne Larsson eller Ekots politiska kommentator Tomas Ramberg ser dock några tecken på att processen skulle vara på väg att haverera.
– Det här med att inget parti ännu har luftat någon förhandlingsångest via medier, det brukar tolkas som att alla fyra ingående partier ändå tycker att det rör sig åt rätt håll, säger Ramberg i Ekot.
Så länge Kristersson håller talman Andreas Norléns deadline ”är det ganska troligt att vi har en ny statsminister i slutet på nästa vecka”, säger han.
