Andersson: Därför följer vi inte överskottsmålet

Det finanspolitiska ramverket, även kallat "budgetreglerna" är ett antal principer för finanspolitiken i svenska staten och Sveriges kommuner. Bland annat hur Sveriges statsbudget ska se ut och hur besluten fattas i Sveriges riksdag. Reglerna stramades upp efter finanskrisen i Sverige 1990–1994. Syftet är långsiktig stabilitet i statskassan med målet att förhindra stora budgetunderskott. Vissa av reglerna är reglerade i svensk lag, medan andra är reglerade i praxis. De viktigaste reglerna innebär: att riksdagen ska fatta beslut om ett utgiftstak för de kommande tre åren att den offentliga sektorn ska visa ett överskott på en procent över en hel konjunkturcykel krav på att även Sveriges kommuner ska ha sina budgetar i balans striktare ramar för hur riksdagen fattar beslut om statsbudgeten: Först ska statens utgifter och intäkter fastslås. Därefter beslutas hur pengarna ska fördelas.

Ett utgiftstak är i Sverige en övre gräns för svenska statens utgifter. Det totala utgiftstaket anges för tre år framåt i statsbudgeten, i enlighet med budgetlagen från 1996. Utgiftstaket förhindrar att tillfälligt höga skatteintäkter används för utgifter som sedan kan vara svåra att minska igen när skatteintäkterna återgår till en lägre nivå. Utgiftstaket infördes av regeringen Persson 1995 efter den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet (se 1990-talskrisen) och försvarades med stor möda av regeringen eftersom det ansågs garantera marknadens förtroende för Sverige som en pålitlig ekonomi. Förslaget var förankrat över blockgränsen genom en överenskommelse med centerpartiet.