Hem
(Larsen, Håkon Mosvold / TT NYHETSBYRÅN)

Ännu en man på kliniken fick blodpropp vid bältning

Två år innan tvångsinlagde Daniel Hallin dog på Motala psykiatri efter att ha spänts fast i en bältessäng i 42 timmar, hade en annan man skadats allvarligt efter långvarig bältning på kliniken. Det rapporterar SVT:s Uppdrag granskning som har granskat slutenvården.

Den 50-årige mannen fick med några korta avbrott, ligga i sex dygn. När det noterades att han hade andningssvårigheter flyttades han till Linköpings universitetssjukhus. Han visade sig lida av njursvikt, lunginflammation och blodpropp i benet. Man misstänkte också blodproppar i lungorna, men kunde inte genomföra en undersökning eftersom mannen var i så dåligt skick, enligt Uppdrag granskning.

För att lägga någon i bälte måste personen enligt lag vara en omedelbar fara för sig själv eller någon annan. Om bältesläggningen överskrider fyra timmar krävs synnerliga skäl, enligt lagen. Det framgår inte huruvida den 50-årige mannen påvisade ett aggressivt beteende.

bakgrund
 
Bältesläggning
Wikipedia (sv)
Bältesläggning eller bältning är en akut tvångsåtgärd inom psykiatrin, som innebär att en patient spänns fast i en säng. Bältesläggningen ska vara kortvarig. Ofta ges en kombination av antipsykotiska, ångestdämpande och rogivande medel och när dessa har fått effekt är patienten passiviserad. Bältesläggningen behövs då inte mer, och personalen prövar att släppa på den under övervakning. Bältesläggning är integritetskränkande och därför förenad med negativa föreställningar hos allmänheten och psykiatriska patienter. Åtgärden har historiskt använts för att bestraffa patienter som ansetts omedgörliga; de sjuka fick ligga hårt fastspända i sina sängar tills de bedömdes som följsamma.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen