Hem
Skolbarn leker i Uganda, ett av länderna Sverige ger bistånd till. Till höger biståndsminister Johan Forssell (M). (TT)

Barnrättsgrupper: Djupt oroande biståndspolitik

Regeringens reformering av biståndet går för fort, skriver flera barnrätts- och lärarorganisationer i en gemensam debattartikel i Altinget.

”Vi förstår att en ny regering vill sätta sin prägel på politiken men reformerna måste grundas på fakta, erfarenhet och en gedigen konsekvensanalys, inte minst en barnkonsekvensanalys”, skriver undertecknarna, däribland generalsekreterarna för Unicef och Rädda Barnen.

Sverige har övergivit enprocentsmålet, alltså målet att avsätta en procent av BNI till bistånd. Enligt debattörerna finns det också signaler på att regeringen vill avveckla två globala strategier för bistånd. Det skulle bland annat leda till ”kraftiga nedskärningar” till stödet för barns utbildning och mindre pengar till forskning, vilket gör debattörerna ”djupt oroade och förvånade”.

Om debattörerna

Pernilla Baralt, generalsekreterare Unicef Sverige

Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige

Jon Björk, tillförordnad generalsekreterare, Rädda Barnen

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Jesper Sundewall, docent i globala hälsosystem, Lunds Universitet

Stefan Swartling Peterson, professor global omställning för hälsa, KI

Läs mer

bakgrund
 
Enprocentsmålet
Wikipedia (sv)
Enprocentsmålet är ett kvantitativt mål för den svenska biståndspolitiken. FN rekommenderar att 0,7 av bruttonationalinkomsten (BNI) ska avsättas till bistånd på lång sikt. Sverige är ett av få länder som historiskt har en ambition att uppnå detta, även om det tidvis har ifrågasatts i den politiska debatten. FN införde procentmålet 1970 via generalförsamlingen. Tre länder, Norge, Sverige och Luxemburg, har världens högsta statsfinansierade bistånd per bruttonationalinkomst, samtliga kring 1 procent av BNI, och också högst bistånd per capita. Vad gäller europeiska länder uppfyller ytterligare fyra, Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland, FN:s mål om minst 0,7 procent av BNI i bistånd (2020).De första åren på 2000-talet var det svenska statliga biståndet lägre än målet flera år i följd, men sedan 2006 har det årligen avsatts 1 % i statsbudgeten även om utfallet har varierat mellan 0,93 % och 1,12 % enligt OECD:s biståndskommitté DAC.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen