Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Charlie Hebdos förstasida/Stromae
Charlie Hebdos förstasida/Stromae (Charlie Hebdo/TT)
Årsdagen 22 mars

Charlie Hebdos Bryssel-nummer får kritik

Av Jenny Åbonde
Publicerad: 30 mars 2016
ANNONS

Den franska satirtidningen Charlie Hebdo får hård kritik för veckans omslag som handlar om terrordåden i Bryssel, rapporterar Sveriges Radio. På förstasiden finns en karikatyr av den belgiska artisten Stromae. Rubriken lyder ”Pappa var är du?” – ett citat hämtat ur en av hans låtar – varpå sönderslitna kroppar svarar ”här” och ”här också”.
Stromaes familj har upprörts av omslaget eftersom artistens pappa dödades under folkmordet i Rwanda.

ANNONS
Samtidigt välkomnar vissa att tidningen fortsätter driva med vad som helst
radio+text · Sveriges Radio
Familjen bestörta över Hebdo-omslaget (franska)
www.lefigaro.fr
Tecknaren Laurent Riss ligger bakom veckans förstasida (franska)
www.20minutes.fr
bakgrund
 
Stromae
Wikipedia (sv)
Paul van Haver, mer känd som Stromae, född 12 mars 1985 i Bryssel, är en belgisk artist och låtskrivare. Han är verksam inom både hip-hop och techno och främsta hitlåten är Alors on danse som toppade listor i flera länder under 2010. Han har totalt 8 singelettor enbart i Frankrike och Belgien. Hans far är från Rwanda och hans mor är flamländsk.
bakgrund
 
Attentatet mot Charlie Hebdo
Wikipedia (sv)
Attentatet mot Charlie Hebdo var ett terrorattentat mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 med tolv döda och elva skadade. Bland offren fanns de fem satirtecknarna Cabu, Charb, Tignous, Honoré och Wolinski samt två poliser. Förövarna var två eller tre personer, inklusive ett muslimskt brödrapar i 30-årsåldern med salafistiska[källa behövs] kopplingar. Efter två dagars polisjakt inringades de båda i en industribyggnad nordöst om Paris, där de efter skottväxlingar till slut dödades. Vid ett till detta attentat relaterat mord- och gisslandrama i östra Paris den 9 januari krävde förövaren fri lejd för de båda bröderna. Gisslandramat slutade med ytterligare fem döda – fyra butiksbesökare och förövaren. Terrordåden ledde till stora manifestationer mot våld och för yttrandefrihet.
Annons
Överraska med en höstbukett — Euroflorist levererar direkt till dörren samma dag
Euroflorist
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Årsdagen 22 marsBrysselBelgienCharlie HebdoAttackerna i BrysselMedia & reklam

”Vi minns offren – men är fortsatt enade”

Ett år efter terrordåden i Bryssel hyllas offren i Belgien. ”I dag minns vi attentatens offer. Men vi är fortsatt alla enade”, skrev landets premiärminister Charles Michel på Twitter.

22 mars 2017, 15.08
Belgiens kung Philippe (mitten), drottningen Mathilde (höger) och premiärministern Charles Michel (till vänster).

Föräldrarnas brev till terroristerna: Livet segrar

Deras dotter Lauriane dog i tunnelbaneattacken i Maelbeek. Nu, ett år efter terrorattentaten i Bryssel, skriver Michel och Brigitte Visart ett öppet brev till terroristerna. ”Ni har alla förlorat!” och ”Livet kommer att segra”, är budskapen i brevet som publicerats i belgiska tidningen Le Soir.

22 mars 2017, 12.32
Lauriane Visart (till vänster) dog i tunnelbaneattacken i Bryssel. Blommor (till höger) ligger i stationen i Maelbeek, på minnesdagen av attacken.

Bryssel hedrar sina döda – ett år efter terrordåden

Det är ett stort säkerhetspådrag i Bryssel i dag, ett år efter terrordåden som skakade den belgiska huvudstaden. En tyst minut hölls på flygplatsen Zaventem klockan 7:58, den exakta tidpunkten då den första explosionen detonerades. Det belgiska kungaparet och anhöriga närvarade vid ceremonin där namnen på de dödade lästes upp.

22 mars 2017, 10.20
En kvinna lägger en blombukett på marken vid minnesstunden på flygplatsen i Bryssel, ett år efter terrordåden.

Flera omhändertagna efter kravaller i Bryssel

Flera personer har gripits i samband med upplopp i Molenbeek, en stadsdel i Bryssel, på lördagen, rapporterar flera medier. Enligt Reuters greps minst sju personer, medan tyska Focus rapporterar om att ett hundratal personer omhändertagits. Upprinnelsen till kravallerna ska ha varit att mellan 300 och 400 ungdomar från antirasistiska grupper samlats i Molenbeek för att protestera mot en planerad högerextrem demonstration. Enligt den belgiska radiostationen RTBF kastade demonstranterna bland annat stenar och en sopcontainer på kravallpolisen som kallats in. Reuters skriver att polisen – som befarade att situationen skulle urarta i likhet med förra veckan – gjorde sig redo för att skingra demonstranterna med en vattenkanon, men att kanonen inte behövde användas.

2 april 2016, 19.58
200 kravallpoliser kallades till Molenbeek på lördagen.