Claudia Sheinbaum tog strid mot Trump – och fick något i utbyte

Ordern om 25 procents importtullar för varor från Mexiko och Kanada skrevs under av USA:s president Donald Trump lördagen den 1 februari och skulle ha trätt i kraft nästkommande tisdag. Reaktionerna på hoten har varit kraftiga, men också skiljt sig åt.

I slutändan pausades tullarna för såväl Kanada som Mexiko, men de olika vägarna dit säger en del om de respektive ledarna. Medan Kanadas premiärminister Justin Trudeau var snabb med att hota med omedelbar vedergällning i form av tullar mot USA, valde Mexikos president Clauida Sheinbaum att hålla huvudet kallt.

Även hon har nämnt möjligheten att införa tullar, men fokus har legat på samarbete och att upprepa vikten av ländernas nära handelsrelationer.

Kanadas löften om att stärka gränsen för att stoppa såväl fentanyl som migranter från att ta sig in i USA liknar överenskommelsen med Mexiko. Trudeaus förhandlingsteknik innebar dock ytterligare timmar av osäkerhet innan även tullarna mot Kanada pausades.

Morgonen den 3 februari meddelade såväl Trump som Sheinbaum att de kommit överens om att pausa importtullarna mot Mexiko under 30 dagar, efter ett tidigt telefonsamtal dem emellan.

Den nytillträdde presidentens huvudargument för tullarna gäller gränsen och de droger och migranter som passerar in i USA. Villkoret för att undvika tullarna har därför varit att Mexiko – liksom Kanada – måste öka säkerheten längs gränserna, vilket Sheinbaum under samtalet med Trump lovade att göra.

Hon tryckte samtidigt på att länderna är handelspartner och att en fortsatt nära relation är bästa sättet för att konkurrera mot Kina och andra delar av världen. Huvudbudskapet var att Mexiko önskar ett fortsatt gott samarbete, men att det måste ske med respekt för varandras territorier.

Först och främst vann Sheinbaum sig själv och Mexiko tid. Men dessutom lyckades hon med konsten att få något tillbaka, utöver de pausade tullarna.

Den särdeles viktigaste delen i överenskommelsen är att Mexiko lovat förstärka gränsen med tiotusen soldater från nationalgardet. De ska motverka smugglingen av framförallt fentanyl och migranter som passerar gränsen till USA.

I utbyte har Trump – utöver att pausa tullarna – lovat att arbeta för att minska vapensmugglingen till Mexiko, som underblåser våldet från knarkkartellerna. Löftet är en viktig signalvinst för Sheinbaum.

I och med överenskommelsen erkänner USA offentligt att problemet existerar, även om presidenten konstaterade att hennes kollega i Washington inte verkade helt informerad om situationen.

– För första gången har USA:s regering sagt att vi ska arbeta tillsammans för att undvika att grova vapen smugglas in i Mexiko, meddelade hon nöjt.

Under en presskonferens avslöjade Sheinbaum mer om samtalet med Trump. På frågan om hur länge hon ville pausa tullarna hade hon svarat ”för alltid”, berättade hon med ett leende, innan hon återgick till allvaret.

Faktum är förstås att 30 dagars paus bara är ett första steg för presidenten. Hon har dock deklarerat sin övertygelse om att ledarna under den tiden kommer att hitta en långsiktig lösning som är bra ”både för hans folk och för Mexikos folk”.

– Vi har den här månaden på oss att arbeta och övertyga varandra om att det här är bästa vägen framåt, sa hon.

Tre arbetsgrupper har tillsatts för att samtala om migration, säkerhet och handel. Dagens frihandelsavtal för Nordamerika är satt att omförhandlas senast 2026, men i och med den rådande situationen kan flera av punkterna börja diskuteras långt tidigare.

Dessutom lär fortsatta löften om att stoppa migranter och droger bli avgörande för att avstyra tullarna när de 30 dagarna är till ända.

Trump kallade samtalet med Sheinbaum för ”mycket vänskapligt” och i motsatt riktning skrev hon att det varit ”en mycket bra konversation med president Trump, med mycket respekt för vår relation och självständighet”.

De två ledarna är på flera plan varandras motpoler. Som vänsterpolitiker med doktorsexamen och klimatexpert som talar sig varm om grön energi har hon en minst sagt annorlunda agenda än den amerikanske republikanen. Dessutom är hon Mexikos första kvinnliga president. Men trots stora olikheter i sina politiska övertygelser har Sheinbaum sällan kritiserat Trump offentligt.

Istället har hon valt att förhålla sig pragmatisk till presidentkollegan. En del hävdar att det handlar om att hon som kvinna tvingats lära sig hantera buffliga män med stora personligheter, i ett land fullt av manschauvinister.

Trots fokus på samarbete, har hon dock varit snabb med att bita ifrån när Trump exempelvis har påstått att Mexikos regering är i allians med knarkkartellerna.

Jämförelser i agerandet mot Trump har gjorts med exempelvis Colombias president Gustavo Petro, som i januari vägrade ta emot flygplan med deporterade från USA – tills Trump hotade med hårda sanktioner och Petro backade.

– Om världsledare ser Petro som ett exempel på hur man inte ska göra, är Sheinbaum en förebild för hur det kan göras på ett bra sätt, kommenterade tidigare ambassadören Jorge Guajardo på plattformen X.

Trumps hot om att införa tullar även mot exempelvis EU har fått ledare inom unionen att studera hur risken för handelskrig i Nordamerika hanteras. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz hyllade efter överenskommelsen Sheinbaums agerande.

– Den mexikanska presidenten är smart. Hon agerade med lugn, konstaterade han.

Över 80 procent av Mexikos export går till USA och länderna är varandras största handelspartner. Enligt ekonomer skulle tullarna få förödande konsekvenser för den mexikanska ekonomin, med recession och ökad arbetslöshet.

I sammansättningsfabriker på den södra sidan om gränsen jobbar mexikaner till låga löner med att sätta ihop hushållsapparater, telefoner och andra varor för export till USA. Stora mängder livsmedel skickas åt båda håll och vissa bildelar kan korsa gränsen flera gånger i olika faser, innan de slutgiltigt säljs till kund.

Tullarna och det ökade priset skulle landa på de importerande företagen i USA, vilka kan förväntas överföra kostnaden på kunderna, med risk för att driva på inflationen. Eller så slutar de köpa varorna från Mexiko, med ödesdigra konsekvenser för företag och anställda.

Tullarna skulle också innebära ett stopp för över 30 års frihandel länderna emellan. Grunden lades i och med frihandelsavtalet Nafta, som ingicks av de tre nordamerikanska länderna (USA, Kanada och Mexiko) 1994. Under Trumps förra mandatperiod ersattes Nafta av ett liknande avtal som alltså ska omförhandlas senast 2026, men nu kan komma att läggas under lupp i förtid.

2018, under sin förra mandatperiod, införde Trump 25 procents importtullar på stål och 10 procent för aluminium. Dåvarande president Enrique Peña Nieto svarade med motsvarande nivåer för produkter tillverkade av stål, griskött, äpplen och flera andra livsmedel.

Året efter drogs dock planerna på övergripande tullar mot Mexiko tillbaka efter en överenskommelse om att begränsa antalet migranter vid ländernas gemensamma gräns.

Det är alltså inte första gången Trump använder hot om importtullar för att påverka sitt förhandlingsläge i andra frågor. Nu liksom då är det hjärtefrågan om gränsen, migranterna och det mexikanska knarket som utgör valutan för att undvika ett handelskrig.