”Crispr gör mänskligheten den största nytta”
Upptäckten av gensaxen, som kan ändra arvsmassan i alla slags levande organismer med stor precision, var oväntad, skriver SVT Nyheter.
Det var när den franska forskaren Emmanuelle Charpentier studerade bakterien Streptococcus pyogenes, som hon upptäckte en tidigare okänd molekyl, tracrRNA, vilken visade sig vara en del av bakteriers uråldriga immunförsvar Cripsr/Cas. Crispr/Cas oskaddliggör virus genom att klippa sönder deras dna.
Senare inledde hon ett samarbete med Jennifer A Doudna och tillsammans lyckades de få gensaxen att fungera i ett provrör samt förenkla saxens molekylära komponenter.
”Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta”, skriver den Kungliga Vetenskapsakademien.
