Därför växer inte MP – trots att klimatet är på allas läppar

Annika Fredén

Docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Klimatkrisen har fångats upp även av andra partier, och det ser ut som yngre väljare idag föredrar ett parti med mer tydlig placering till vänster- eller höger.

Henrik Ekengren Oscarsson

Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Vi har numera många partier i Sverige som har en miljöpolitik. MP kan inte på samma sätt som tidigare göra anspråk på att vara bäst pålästa på ett område där de andra partierna saknar kompetens, man har tappat sitt självklara sakfrågeägarskap på miljöområdet. I regeringsställning har man heller inte kunnat vara lika radikala i sitt budskap. Sedan 2014 har MP försökt bredda sin politik till andra områden, vilket skett på miljöfrågornas bekostnad.

Niklas Bolin

Docent i statsvetenskap, Mittuniversitetet.

Efter sju år som regeringsparti har MP:s förtroende sjunkit generellt bland väljarna. Detta återspeglar sig även i väljarnas förtroende för partiet i klimat- och miljöfrågor. Även om partiet fortfarande anses vara det bästa ”miljöpartiet” är det numera utmanat av andra partier på ett helt annat sätt än tidigare.

Annika Fredén

Docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Jag tror att partiet skulle kunna vinna på att ha en partiledare i stället för två språkrör, för att vinna förtroende. Då skulle en mer enhetlig bild kunna sändas ut till väljarna – nu framstår partiet i bland som lite kluvet.

Henrik Ekengren Oscarsson

Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

MP:s språkrör har alltid haft lägre förtroende än andra partiers ledare, undantaget möjligen åren då Peter Eriksson och Maria Wetterstrand var språkrör. Det har förmodligen att göra med språkrörskonstruktionen, det dubbla ledarskapet och begränsningarna partiet har när det gäller hur länge språkrören får sitta.

Niklas Bolin

Docent i statsvetenskap, Mittuniversitetet.

MP:s språkrör har traditionellt sett lägre förtroende bland väljarna än många av de andra partiledarna även om det finns vissa undantag som exempelvis Maria Wetterstrand. Detta är åtminstone delvis en konsekvens av att partiet har haft en något annorlunda syn på ledarskap än övriga partier och att det delade ledarskapet medför att språkrören ges mindre utrymme och därmed förblir något mindre synliga i medier.

Annika Fredén

Docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Det kan vara svårt att bedöma konsekvenserna av inflytande i och utanför regering. Nu är det S med ny partiledare och statsminister som syns och hörs mest, och det brukar ge positivt utslag i opinionen. Det var ganska snabba ryck kring MP:s avsteg från regeringen och några företrädare har uttryckt att de skulle ha velat sitta kvar och påverka mer. Nu blev det inte så, och vi vet inte riktigt vad som kommer sedan.

Henrik Ekengren Oscarsson

Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Regeringsombildningen i november 2021 kan vara en av mandatperiodens största game changer. Effekterna förväntar vi ska sätta sig i mätningar under februari-mars-april så det är tidigt än. Hittills har det inte varit något lyft för MP. Men potentiellt finns nu möjligheter för MP att utforma en politik helt fri från överenskommelser och regeringsansvarets tvångströja.

Niklas Bolin

Docent i statsvetenskap, Mittuniversitetet.

Det har ju än så länge inte gått så lång tid, men en rimlig orsak är att man som litet oppositionsparti inte alls ges lika mycket utrymme som man fick som regeringsparti.

Annika Fredén

Docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Miljöfrågan är partiets starka kort tillsammans med andra ”rörliga” frågor som bostäder, jämställdhet, utbildning och i viss mån arbetsmarknad och företagande. De behöver vinna mer förtroende och tyngd i minst ett par av dessa frågor inför valet.

Henrik Ekengren Oscarsson

Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Kanske kan partiet återvända till några av de mer klassiska upproriska libertära stråken i den gröna ideologin, och möjligen kan vi vänta oss ett mer radikalt systemkritiskt grönt budskap. Partiet har åtta månader på sig att försöka övertyga väljarna att det behövs ett miljöparti i riksdagen även efter september.

Niklas Bolin

Docent i statsvetenskap, Mittuniversitetet.

Även om partiets förtroende inom klimat- och miljöfrågor har sjunkit är det fortfarande deras starkaste kort. Om partiet lyckas få upp frågorna högt på agendan finns således utrymme för att attrahera väljare.