De Geer får kunglig medalj: ”Är rätt absurt”
Konstverket ”Skända flaggan” ledde till att Carl Johan De Geer för 50 år sedan dömdes till skymfande av statssymbol och uppvigling. Nu har han prisats med en kunglig medalj för sitt konstnärskap, rapporterar ETC.
– Det hela är rätt absurt. Därför att för precis 50 år sedan så beslagtog polisen min konst och eldade upp den. Och 50 år senare får jag en medalj för samma sak, säger han till tidningen.
Kulturdepartementet skriver i sin motivering att De Geer står för ”ett enastående konstnärskap som förnyat och berikat den svenska konstscenen”.
bakgrund
Skända flaggan
Wikipedia (sv)
Skända flaggan är ett screentryck av Carl Johan De Geer, och det mest välkända i en serie på tre verk han gjorde 1967 för att propagera för vapenvägran och skapa opinion mot USA:s bombningar i Vietnam. De övriga verken var screentrycket Vägra vapen och affischen USA mördare. Serien ställde han ut på Galleri Karlsson i Stockholm i april 1967, på en gemensam utställning med hans dåvarande fru Marie-Louise De Geer (numera Ekman).
Skända flaggan föreställer en svensk flagga som brinner. Vid sidan står det i stora blå bokstäver: Skända flaggan vägra vapen och något mindre i gult: Svik fosterlandet var onationell. I mitten av korset på flaggan står det Kuken, i rött.
Två poliser såg verken genom fönstret till galleriet på söndagsmorgonen den 30 april, dagen efter vernissagen. De larmade stationen och jourhavande åklagare beslutade att verken skulle beslagtas. Polisen beslagtog 61 blad, och en del andra verk från galleriet. Den 11 maj återvände polisen till galleriet och fann då ytterligare exemplar med samma motiv som även togs i beslag. Per Bjurström, chef för Nationalmuseum i Stockholm hade hunnit köpa serien för Statens Konstmuseers räkning och bladen förvarades sedan i många år under namnet ”okänd mästare” på Nationalmuseum.
Carl Johan De Geer dömdes i Stockholms rådhusrätt och efter överklagande i Svea Hovrätt till 75 dagsböter à 15 kr för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol. Straffet fastställdes i Svea hovrätt den 7 juni 1968 och gick därefter vidare till Högsta Domstolen där ärendet dock aldrig togs upp. Polisen brände verken då domstolen fastställde att "Litografierna är av sådan beskaffenhet att de skola till förebyggande av vidare brottslighet förverkas”. Detta var en av få gånger som svenska staten med hänvisning till lagen destruerade en konstnärs verk under 1900-talet.
Hur många tryck av de tre originalverken som finns kvar är okänt och även hur många blad som trycktes initialt. 2004 lät De Geer göra en ny upplaga av serien i vardera 40 exemplar, med den tillagda kommentaren i blyerts: Beslagtagen och destruerad 1967. Ny upplaga (besittningsrestitution) 2004.
Bilden med den brinnande flaggan återfinns på Magnus Ugglas album Allting som ni gör kan jag göra bättre från 1987, och har parafraserats på en mängd olika sätt.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen