Dopningsexpert skeptisk: Det är ju åratal sedan
Den svenske dopningsexperten Arne Ljunqvist är skeptisk till Uppdrag gransknings avslöjande att flera elitåkare i längdskidåkning pekas ut som dopade, däribland en svensk landslagsåkare.
Ljungqvist säger till SvD att höga blodvärden inte nödvändigtvis är ett tecken på dopning och att det var först 2009 som provtagningen standardiseras, vilket gör att prover tagna innan dess kan vara missvisande. SVT:s avslöjande gäller prover som togs mellan 2001 och 2010.
– Det är gamla grejer, det är ju åratal sedan. Det är inget att spekulera om. Det är bra att samla statistik, men det är inget man bör dra enskilda slutsatser kring, säger Ljungqvist till tidningen.
Fakta bloddopning:
Bloddopning innebär att idrottare ökar blodets förmåga att transportera syre med otillåtna metoder.
Så kallad bloddopning började med att idrottare använde sig av transfusion av eget blod som tidigare tappats och sparats. Senare tillkom metoder där blodets hemoglobinvärden höjdes genom att tillföra olika medel. Det vanligaste är intag av hormonet epo (erytropoetin), som stimulerar kroppen att producera fler röda blodkroppar.
Epo finns bland annat i läkemedel som i första hand används till patienter som har problem med syresättningen i blodet. Ett tillåtet sätt att öka mängden röda blodkroppar är höghöjdsträning.
Hemoglobinvärdet (hb-värdet) visar andelen röda blodkroppar i blodet. Om man bloddopar sig stiger hb-värdet. Därför finns det, i idrottssammanhang, gränsvärden för hur högt hb-värdet får vara.
(TT)
