Dubbelt så många vill göra könsutredning – varje år
Antalet personer som vill göra könsutredningar ökar med 100 procent – varje år, rapporterar Aftonbladet. Under de nio första månaderna 2016 tog mottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm emot 197 barn och ungdomar.
Men vården hinner inte med och ökningen innebär att köerna växer både för att påbörja en utredning och för delar av behandlingen. På mottagningen i Lund kan personer få vänta i upp till ett år för att påbörja en utredning. Utvecklingen är bekymmersamt, enligt Louise Frisén barnpsykiater vid utredningsteamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
– Att behöva gå och vänta ökar den psykiska ohälsan hos transpersoner, säger hon.
bakgrund
Könskorrigering
Wikipedia (sv)
Med könskorrigerande behandling kan avses både behandling av transsexuella patienter, vuxna intersexuella och intersexuella barn. Den här artikeln tar bara upp behandling av transsexuella patienter och vuxna intersexuella. För byte av juridisk könstillhörighet se Juridiskt kön och Könskorrigering i Sverige
Könskorrigering eller könskorrigerande behandling är den medicinska och kirurgiska behandling som används för att ändra en persons kroppsliga kön. De som genomgår könskorrigerande behandling är transsexuella och ibland även intersexuella patienter, i de fall de som barn givits medicinsk behandling för att passa i ett kön de som vuxna känner var fel kön.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
