Erdogan: ”Hitlers system var effektivt”

Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett (numera vanligen folkvalt) parlament (i Sverige och Finland kallat riksdag). Parlamentarism kan förekomma i konstitutionella monarkier och i republiker, och räknas ofta som en nödvändighet för ett demokratiskt statsskick (förutom presidentstyre). Ett annat demokratiskt statsskick är alltså presidentialism.

Statsskick är det sätt var med en suverän stat organiseras. Den klassiska indelningen av statsskick utgår ifrån hur statschefen tillsätts: monarki om ämbetet är ärftligt (till exempel Sverige), republik om ämbetet tillsätts av en valmanskår (till exempel Finland). Ett annat sätt att definiera statsskick är utifrån förhållandet mellan den verkställande makten och den lagstiftande församlingen. Det finns tre huvudvarianter, vare sig det är monarki eller republik: presidentialism, semipresidentialism eller parlamentarism. En monarki kan vara absolut eller kombinerad med demokrati, konstitutionell. Även andra system finns, exempelvis teokrati (till exempel Iran och Vatikanstaten). En viktigare uppdelning är den mellan demokratier – där den offentliga makten utgår från folket genom allmänna och fria val – och diktaturer – där samma makt ugår från en betydligt mindre grupp som tagit sig makten själva, regerar med envälde och förtrycker medborgarna. Det finns en ideologisk spänning i epiteten i fråga. Kommunistiska stater har i allmänhet betraktats som diktaturer i västvärlden, men själva beskrivit sig som demokratiska (till exempel Tyska demokratiska republiken, Demokratiska folkrepubliken Korea), medan kapitalism är diktatur ur en kommunists synvinkel.