Hem
Lokalbor säljer fisk och skaldjur vid Phnom Penh i Kambodja. (Anupam Nath / AP)

Familjer lovas land, plåttak och 50 kilo ris för att flytta

Flera personer i området kring Kambodjas turistattraktion Angkor Wat vittnar om hur myndigheterna kör bort dem. Vissa invånare säger till The Guardian att myndigheterna kräver att de flyttar senast vid årsskiftet. Andra vittnar om ännu kortare tidsfrist.

Som kompensation ska de boende ha erbjudits en liten bit land, plåt till nya tak, 250 dollar till ett nytt hem och 50 kilo ris. Området som personerna hänvisas till är underutvecklat och ligger sju kilometer bort. Där finns mycket små möjligheter att jobba och området saknar skolor och sjukhus.

The Guardian intervjuar 33-åriga Houn Chenda, som likt många andra lever på turismen kring templet. Förra året pantsatte hon familjens smycken och tog alla sina besparingar för att öppna en butik vid Angkor Wat.

– Jag sålde allt jag ägde för att starta den här verksamheten, men nu kommer den att försvinna, säger hon.

Kambodjas regering förflyttar lokalborna för att inte riskera att Angkor Wat plockas bort från Unescos världsarvslista.

bakgrund
 
Angkor Vat
Wikipedia (sv)
Angkor Vat eller Angkor Wat (khmer: ប្រាសាទអង្គរវត្ត; Prasat Angkor Vat, 'Stadstemplet') är det mest berömda templet i ruinstaden Angkor i norra Kambodja. Det blev 1992, tillsammans med övriga delar av Angkor, upptaget på Unescos lista över världsarv.
bakgrund
 
Världsarv
Wikipedia (sv)
Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som är och hur ett objekt kan bli ett världsarv bestäms i världsarvskonventionen (Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv). Konventionen antogs den 16 november 1972 av Unescos 17:e generalkonferens i Paris.FN-organisationen Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) upprätthåller en lista över världsarv och det står medlemsländer fritt att nominera objekt till listan. Det är respektive land som lyfter fram de objekt man önskar placera på listan. Därefter beslutar en världsarvskommitté efter rådgivning av experter huruvida objektet uppfyller de krav och de kriterier som finns i konventionen. Att både Gammelstads kyrkstad utanför Luleå och Egyptens pyramider är placerade på världsarvslistan betyder således att Sverige valt att placera kyrkbyn på världsarvslistan, medan Egypten valt ut de välkända pyramiderna. Det innebär däremot inte en värdering av de båda platsernas relativa kulturhistoriska värde. Medlemslandet är därefter i enlighet med konventionen förpliktigat, åtminstone moraliskt, att sörja för att världsarvet bevaras åt eftervärlden. När en miljö eller ett fenomen antagits som världsarv skall det vara en angelägenhet för hela mänskligheten, enligt Unesco. Sedan den 23 oktober 2020 är 194 länder anslutna till konventionen, inklusive USA och Israel som båda lämnade Unesco i januari 2019. Det finns 1154 världsarv i 167 länder (februari 2022). Av dessa är 897 kulturarv, 218 naturarv och 39 blandade objekt, det vill säga både natur- och kulturarv. Varje år har det tillkommit i snitt knappt 27 världsarv, som minst har man antagit sju nya världsarv och som mest 61. Italien har med sina 58 världsarv flest i världen, följt av Kina med sina 55 världsarv, följt av Tyskland med 51 sedan Frankrike och Spanien med 49 världsarv vardera.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen