Färre hjärt- kärlsjuka söker vård under viruskrisen
Flera sjukhus uppger att antalet patienter som söker vård för hjärt-kärlsjukdom har minskat sedan coronavirussmittan bröt ut, skriver Dagens Medicin.
– De som ändå kommer tycks dock befinna sig i ett senare skede och kan vara svårare sjuka, säger Frieder Braunschweig på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm till tidningen.
Även Akademiska i Uppsala och Danderyds sjukhus bekräftar bilden. Däremot har Sahlgrenska i Göteborg inte märkt någon förändring.
bakgrund
Hjärtinfarkt
Wikipedia (sv)
Hjärtinfarkt innebär förlust av hjärtmuskelceller orsakad av långvarig akut syrebrist (hypoxi), till följd av att en blodpropp bildas i kranskärlen i hjärtat. Detta upplevs ofta som bröstsmärta, men kan också ge diffusa symtom. Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Hjärtinfarkt ingår i begreppet akut kranskärlssjukdom tillsammans med instabil angina pectoris (kärlkramp) och plötslig död utlöst av hjärtarytmi, till följd av plötslig syrebrist i myokardiet.
Hjärtinfarkt kan beskrivas antingen efter vilken anatomisk del av hjärtat som drabbas (till exempel en bakväggs- eller framväggsinfarkt), efter hur stor del av hjärtmuskelväggen som dör (transmural eller subendokardiell infarkt), eller efter vad EKG visar (ST-höjningsinfarkt, icke-ST-höjningsinfarkt).
Den dominerande orsaken till hjärtinfarkt är att ett aterosklerotiskt plack, en inlagring av fett i kärlväggen, går sönder. När blodet kommer i kontakt med dess innehåll, levrar det sig inne i kärlet och förhindrar blodflödet. Risken för hjärtinfarkt ökar av livsstilsfaktorer, såsom fetma, metabolt syndrom, rökning och stress.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
