Fler försöker ta livet av sig i svenska häkten
Varje vecka försöker någon ta sitt liv på ett svenskt häkte, enligt siffror som SVT Nyheter tagit del av. I flera år kan personer sitta inspärrade utan kontakt med vare sig omvärlden eller andra häktade, vilket enligt brottsmålsadvokat Johan Eriksson kan jämställas med tortyr.
– Ett välkänt sätt att tortera människor är just att låsa in dem i ett rum och säga att du kommer inte ut förrän du säger hur det ligger till, säger han till SVT.
Mellan 9 000 och 10 000 personer häktas varje år misstänkta för olika typer av brott och i genomsnitt sitter de häktade i ungefär två månader. Men det finns också fall där personer suttit häktade i flera år utan att dömas för brott.
Läs också:
bakgrund
Häkte
Wikipedia (sv)
Ett häkte är en lokal för tillfälligt frihetsberövande, bland annat för den som häktats av domstol. I Sverige administreras häktena av Kriminalvården. Häktning avgörs vid en häktningsförhandling i domstol där högst två veckors häktningstid medges. Om mer tid behövs får en ny häktningsförhandling göras.
Det finns ingen formell övre tidsgräns som talar om hur länge den totala häktningstiden kan vara. Sverige har fått kritik från bl.a FN:s antitortyrkommitte då det ibland förekommer häktningstider på över ett år.
I Finland kan en häktad sitta upp till fyra veckor i polisarrest. I Danmark kallas ett häkte för arresthus.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
