Fler surrogatbarn än adopterade i Sverige i fjol
Antalet svenska barn som föds via surrogatmödraskap i utlandet har ökat stadigt de senaste åren samtidigt som adoptionerna minskar kraftigt, skriver DN. Det finns inga officiella siffror över surrogatbarn, men enligt en sammanställning från flera olika källor låg antalet 2019 på runt 250 stycken.
Samtidigt adopterades bara 170 barn från utlandet, jämfört med 750 stycken år 2009.
Enligt Staffan Sörenson, jurist som arbetar med surrogatarrangemang, har surrogatmödraskap normaliserats.
– Det är inte lika skrämmande längre att åka till Georgien eller Ukraina för att skaffa barn, säger han.
Värdmödraskap
Wikipedia (sv)
Surrogatmödraskap eller värdmödraskap innebär att en kvinna för andras räkning genomgår en graviditet och en förlossning. Surrogatmamman är eller är inte genetiskt besläktad med fostrets genetiska moder. Graviditeten kommer till stånd genom att införa ett befruktat ägg i livmodern på den kvinna som genom graviditet ska bära barnet. Vanligen är uppdragsgivarna även de genetiska föräldrarna, men det förekommer att ägget doneras av surrogatmodern eller av en annan känd eller okänd givare. Vanligen är uppdragsgivarna ett heterosexuellt par, i vilket kvinnan av medicinska orsaker inte kan genomgå en graviditet.
Surrogat kommer av latin surrogatum, perfekt participium av surrogare: "Välja i stället för en annan." Surrogat används vanligen i betydelsen "ersättning för".
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
