FN-toppen: Klimatavtalet måste göras om vid brexit

Karen Christiana Figueres Olsen (born August 7, 1956) is a Costa Rican diplomat with 35 years of experience in high level national and international policy and multilateral negotiations. She was appointed Executive Secretary of the UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) in July, 2010, six months after the failed COP15 in Copenhagen. During the next six years she dedicated herself to rebuilding the global climate change negotiating process based on fairness, transparency and collaboration, leading to the 2015 Paris Agreement, widely recognized as a historical achievement. Over the years she has worked in the fields of climate change, sustainable development, energy, land use, technical and financial cooperation. She is a frequent public speaker and widely published author. She is the mother of two young women, and speaks Spanish, English and German.

Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015 (COP21) ägde rum mellan den 30 november och 12 december 2015 i Paris, Frankrike och var den största samlingen av världsledare någonsin. Mötet hålls årligen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, eller klimatkonventionen) och detta var det 21:a i ordningen. Konferensen har också funktion som 11:e mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP11). Målet för politiker och förhandlare uppnåddes, nämligen att för första gången i historien komma överens om ett klimatavtal, det så kallade Parisavtalet, i vilket alla världens länder förbinder sig att bidra till en minskning av växthusgaser. Målet var också att avtalet skulle bli juridiskt bindnande, vilket det förväntas bli när 55 länder har undertecknat det. Ett förväntat resultat enligt arrangörerna var att den globala uppvärmningen skulle begränsas till under 2 grader Celcius år 2100 jämfört med innan industrialismens början. Forskarna i FN:s klimatpanel 2009 har bedömt att detta krävs för att undvika allvarliga klimatkatastrofer. Ett sådant resultat kräver i sin tur att utsläppen av växthusgaser minskas med mellan 40 och 70 procent till år 2050 jämfört med 2010, och når en nollnivå år 2100, enligt FN:s klimatpanel. Detta mål överträffades av avtalet, som om det följs bedöms innebära endast 1,5 graders klimatuppvärmning. Inför konferensen hade 146 nationella klimatpaneler publikt redovisat sina förslag till nationella klimatbidrag (så kallade Intended Nationally Determined Contributions, INDCs) innan den 1 oktober 2015. Dessa åtaganden uppskattades begränsa den globala uppvärmningen till 2,7 grader Celcius år 2100. Sverige lämnade inte något eget bidrag, utan hänvisade till EU:s förslag till INDC som utlovar en 40-procentig minskning av utsläppen till år 2030 jämfört med 1990. Förväntningarna på mötet var stora, då de COP som föregått 2015 har till stora delar gått ut på att förbereda ett avtal som ska undertecknas 2015 och vara implementerat år 2020. Förberedande förhandlingar hölls under en för-COP-konferns i Bonn 19-23 oktober 2015, med miljöministrar från hela världen. Vid mötets inledning deltog från Sverige bland andra statsminister Stefan Löfvén och kung Carl XVI Gustaf, för att sedan lämna över till chefsförhandlare Anna Lindstedt.