”Folkhälsoenkät exempel på åldersdiskriminering”
Att personer över 84 år inte får delta i Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät är ett ”olyckligt exempel på strukturell åldersdiskriminering”. Det anser en rad debattörer i ett inlägg på SvD:s debattsida.
Skribenterna konstaterar att just den gruppen på flera sätt kan antas vara de som drabbats hårdast av både pandemin och restriktionerna. Myndigheten menar att svarsfrekvensen i gruppen riskerar att bli för låg. Debattörerna vill därför se en ändring i FHM:s ”organisatoriska praxis”.
”Många äldre personer över 84 år är troligen mycket hårt drabbade av den isolering och ensamhet som pandemin har framtvingat. Folkhälsoenkäten kan inte ge oss alla svaren, men åtminstone en del svar om hur den livssituationen har tett sig”, skriver de.
Debattörerna
Fredrik Snellman, universitetslektor i socialt arbete, Umeå universitet
Birgitta Olofsson, professor i omvårdnad, Umeå universitet
Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna
Gustaf Bucht, professor emeritus i geriatrik, Umeå universitet
Håkan Jönson professor vid Socialhögskolan, Lunds universitet
Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi, Umeå universitet
Lillemor Lundin-Olsson, seniorprofessor i fysioterapi, Umeå universitet
Stina Johansson, professor emerita i socialt arbete, Umeå universitet
Yngve Gustafson, seniorprofessor i geriatrik, Umeå universitet
