Forskare: Därför är det fel att kalla skjutningar för ”inhemsk terrorism”

Sveriges statsminister och justitieminister kallar ofta skjutvapenvåldet för inhemsk terrorism – betyder det att gängkriminella som skjuter är terrorister?

Nej, inte enligt forskarna Henrik Tham och Hans Brun. De säger till Omni att om begreppet används felaktigt kan det spä på oron hos svenska folket.

– Skjutningarna är fruktansvärda, men det är inte terrorism, säger Hans Brun.

Begreppet ”domestic terrorism” används främst i USA och syftar på terrordåd som utförs av amerikanska medborgare inom landets gränser.

Själva definitionen av terrorism i svensk lag är brottslighet som ”syftar till att skada Sverige som stat, injaga fruktan i befolkningen och destabilisera demokratin”.

Såväl justitieminister Gunnar Strömmer som statsminister Ulf Kristersson (båda M) har använt begreppet ”inhemsk terrorism” för att beskriva skjutvapenvåldet i Sverige.

Strömmer sa det i söndagens ”Agenda” efter skjutningen i Farsta, där två personer miste livet. I januari skrev han att det finns ”många likheter mellan terrorism och de kriminella gängens framfart”.

”De vill injaga rädsla, de är beredda att tvinga offentliga organ att vidta eller avstå från olika åtgärder och beslut, de är likgiltiga inför om oskyldiga drabbas och de ägnar sig åt samhällsfarlig verksamhet”, skrev han.

Ulf Kristersson har bland annat beskrivit mordet på rapparen Nils ”Einár” Grönberg 2021 som inhemsk terrorism.

Både Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi och expert på svensk kriminalpolitik, och terrorforskaren Hans Brun säger till Omni att gängskjutningarna inte är att betrakta som terrorism.

Begreppet inhemsk terrorism är enligt Hans Brun en olycklig översättning av amerikanska termen ”domestic terrorism” som används i USA för att skilja terrorism med högerextrema motiv från terrorism med kopplingar till Mellanöstern.

Ingenting tyder enligt Hans Brun på att gängskjutningarna i Sverige har kopplingar till terror som brott. Han menar att det inte finns någon poäng med att använda ordet terror som ett förstärkningsord för att beskriva allvaret.

I stället för att fastna i en ”retorisk lättja” behöver politikerna enligt honom utveckla ett språkbruk som faktiskt beskriver situationen.

– Det blir bara tomma ord och floskler, som bidrar till att mörka själva problemet. Skjutningarna är fruktansvärda, men är inte terrorism, säger Hans Brun.

Henrik Tham menar att gängkriminaliteten och annan grov organiserad brottslighet inte är en statsfientlig verksamhet eftersom det dödliga våldet trots allt sker inom och mot mindre grupper.

– Våldet är allvarligt i sig men politikerna skruvar upp det ytterligare, säger han.

Samtidigt lyfter han att även om rädslan för att utsättas för dödligt våld har ökat så har den faktiska sannolikheten för det minskat rejält de senaste 30 åren.

Justitieminister Gunnar Strömmer säger i ett uttalande till Omni att det är rimligt att likna den grova organiserade brottsligheten med ”en sorts inhemsk terrorism” eftersom den är systemhotande.

Han säger att det är en brottslighet som är likgiltig till konsekvenserna av våldet. Han nämner även ”systematiska bedrägerier” mot Sveriges välfärdssystem, otillåten påverkan av den offentliga förvaltningen och politiken för att nå sina syften och hot mot vittnen och målsäganden som ett sätt att underminera den svenska rättsstaten.

– Det är en realitet, och det är den hotbilden som vi nu har att hantera, säger han.

Gängrelaterat dödligt kniv- och skjutvapenvåld. Det är enligt Henrik Tham bästa begreppet för att beskriva det dödliga våldet.

Hans Brun menar att det är viktigt att använda en benämning som särskiljer gängrelaterat våld från andra former av våld.

– Allt våld är tragiskt och motbjudande men olika former av våld kräver olika lösningar, säger han.

Som exempel nämner han att det är stor skillnad att arbeta mot gängrelaterat våld och våld i nära relationer.

Läs vidare