Vi kommer att få se en fortsatt sjunkande medelålder i Malmö, säger Karl McShane, samhällsstrateg på Malmö stad, till Sydsvenskan.
– En annan kraft som styr är barnafödande, när det är en babyboom så sjunker medelåldern, säger han till tidningen.
Under de senaste 30 åren har Malmös medelålder sjunkit och i dag är varannan Malmöbo under 35 år.
Med tårar i ögonen återvände människor i dag till en av de två moskéerna i Christchurch som drabbades av terrordådet förra fredagen, skriver AFP.
al Noor-moskén i centrala delen av staden har smått öppnat igen och de första besökarna kunde komma in under förmiddagen. Polisen har även lämnat den andra moskén, Linwood.
Under lördagen hölls även ett manifest för kärlek genom staden.
– Vi känner att hatet har väckt så mycket mörker i dessa tider, och kärlek är det starkaste botemedlet till att få bort mörkret, säger 16-åriga Manaia Butler, en av de som organiserat manifestationen, till Reuters.
Det manifest som skrevs av mannen bakom attackerna mot moskéer i staden Christchurch förbjuds i Nya Zeeland. Det meddelade inrikesdepartementet i landet i dag.
Texten lades ut på internet och har nu bannlysts. Det berättar David Shanks, chef för den avdelning som klassificerar film och litteratur i landet, för tidningen New Zealand Herald.
Sharks uppmanar alla att förstöra manifestet.
– Andra har kallat texten ett manifest, men jag ser på den som ett rått häfte som anstiftar till mord och terrorism, säger han till tidningen.
Närmare 4 miljoner britter har skrivit under ett upprop om att stoppa landets utträde ur EU och i dag hålls en stor demonstration i London med krav om en ny folkomröstning.
Arrangörerna anser att britterna återigen bör få säga sitt om brexit och att frågan inte enbart ska avgöras genom underhusets votering om skilsmässoavtalet från EU, skriver TT.
Flera parlamentsledamöter ska tala under demonstrationen. Vissa av dem planerar att villkora sitt stöd till premiärminister Theresa Mays framförhandlade utträdesavtal med EU med kravet på en ny folkomröstning, skriver tidningen The Guardian. Blir det nej i folkomröstningen skulle landet tvingas att stanna kvar i EU-samarbetet med nuvarande villkor, resonerar de.
Storbritanniens premiärminister Theresa May kan låta bli att hålla nästa veckas planerade tredje parlamentsomröstningen om brexitöverenskommelsen. Det framgår av ett brev till parlamentarikerna som brittiska medier tagit del av.
”Om det framstår som att det inte finns tillräckligt stöd för att ta tillbaka överenskommelsen nästa vecka, eller om parlamentet säger nej igen, kan vi be om en till förlängning före den 12 april”, skriver May.
Hon tillägger att det skulle innebära att Storbritannien måste hålla EU-parlamentsval tillsammans med resten av unionen i maj.
Lösningen presenteras som ett av fyra alternativ för Storbritanniens väg framåt. De andra tre alternativen är att rösta som planerat, att lämna EU utan ett avtal den 12 april eller att dra tillbaka begäran om att lämna EU, vilket May menar skulle vara ”att förråda resultatet av folkomröstningen”.
Vad händer nu? Den frågan ställer sig flera medier efter EU:s besked i går om att man låter britterna skjuta upp brexit.
Washington Posts Adam Taylor beskriver Storbritanniens väg ut ur EU som ”full av korsningar, u-svängar och återvändsgränder” – och går igenom vad som nu väntar.
Utträdet skulle ha skett den 29 mars men förlängs nu till den 12 april – eller den 22 maj om premiärminister Theresa Mays utträdesavtal får stöd i parlamentet i omröstningen nästa tisdag.
Men sannolikheten att så blir fallet är liten, skriver Charlie Cooper i Politico. Och i så fall har parlamentet än en gång drygt två veckor på sig att hitta ett sätt att lämna unionen i tid – eller få till en ny förlängning.
”Det är ett moment 22. Att få en majoritet att stötta ett alternativt brexitavtal före den 12 april känns, om inte omöjligt så i alla fall extremt svårt”, skriver Cooper.
Därmed pekar allt på en förlängning, vilket i sin tur lär innebära att Mays dagar vid makten är räknade, menar han.
Robert Mueller har inte rekommenderat några fler åtal kopplade till Rysslandsutredningen i den rapport som lämnats till justitieministern, uppger källor inom justitiedepartementet för flera amerikanska medier.
Det innebär att flera personer nära president Trump, däribland hans son Donald Trump Jr, inte kommer att prövas i domstol, skriver Bloomberg.
Utredningen har resulterat i att minst sju personer, bland annat Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort och hans tidigare advokat Michael Cohen, erkänt sig skyldiga eller fällts, enligt TT. Ytterligare minst 27 har åtalats.
Den särskilde åklagaren Robert Mueller har lämnat över sin utredning om rysk inblandning i presidentvalet till USA:s justitiedepartment, rapporterar amerikanska medier. Händelsen markerar slutet på den två år långa Rysslandsutredningen.
Hela Washington höll under fredagen andan inför beskedet. Reportrar flockades under dagen utanför Rysslandsutredarens kontor i Washington.
Trump sa tidigare i veckan att han är öppen för att utredningen släpps till allmänheten men att det i slutändan är upp till den nytillträdde justitieministern William Barr att fatta beslutet.
Flera demokrater kräver att justitieminister William Barr omedelbart informerar kongressen om innehållet i Rysslandsutredningen – innan president Donald Trump hinner lägga sig i. Det rapporterar New York Times.
”Kongressen och det amerikanska folket förtjänar att själva få bedöma innehållet”, skriver den demokratiske senatorn Mark Warner i ett uttalande, enligt Huffington Post.
Warner vill även att Barr snabbt tar fram en version som kan släppas till allmänheten, där sekretessbelagda delar av rapporten dolts.
”Alla försök från Trump-administrationen att dölja resultaten av utredningen om Rysslands attack mot vår demokrati skulle vara oacceptabla”, skriver han.
Även Nancy Pelosi och Chuck Schumer, Demokraternas ledare i kongressen kräver i ett gemensamt uttalande att utredningen visas upp – utan Vita husets inblandning.
Trumps advokat Rudy Giuliani sa däremot att Trumps juridiska team vill gå igenom rapporten innan den blir offentlig, rapporterar Huffington Post.
Justitieminister Morgan Johansson (S) är kritisk mot Tele2 efter Dagens Nyheters avslöjande om att det har varit lätt att lyssna av andra personers röstbrevlådor.
”Anmärkningsvärt”, skriver Johansson på Twitter och påpekar att Tele2 var ett av bolagen som hårdast motsatte sig den datalagstiftning som var tänkt att kunna hjälpa polisen att klara upp grova brott, med hänvisning till den personliga integriteten.
”Nu visar det sig att samma bolag har säkerhetsbrister som gör att vem som helst kan avlyssna mobilsvar. Tala om integritetsproblem”, skriver Johansson.
Tele2:s presstalesperson Fredrik Hallstan bemöter kritiken i DN:
– Spoofing (att man lånar en annans identitet på nätet, reds. anm.) är inget unikt för Tele2 och röstbrevlådebedrägeri och datalagring är två vitt skilda saker, säger han.
En säkerhetslucka hos teleoperatören Tele2 gör det möjligt för vem som helst att lyssna av andra personers mobilsvar, avslöjar Dagens Nyheter. Genom att använda en nättjänst som simulerar vilket nummer man ringer ifrån går det att lura systemet och komma åt mobilsvaret utan att ange någon kod.
Tidningen har också lyckats byta kod och hälsningsmeddelande på andra personers mobilsvar.
Tele2 säger att företaget känt till möjligheten att simulera nummer, men inte förstått att metoden går att använda för att lyssna på meddelanden.
– Det har varit en lucka som har varit okänd, säger Viktor Wallström, kommunikationschef på Tele2.
Under fredagskvällen skickade Tele2 ut ett pressmeddelande där man uppgav att problemet är löst för majoritet av kunderna. Man säger sig inte känna till att någon kund drabbats till följd av bristen.
Källskyddat material hos flera mediehus kan ha legat helt öppet på grund av en säkerhetsläcka hos Tele2 som gör att vem som helst kan lyssna av andra personers mobilsvar. Det visar en rundringning som Medievärlden har gjort sedan läckan avslöjats av DN.
Anställda inom Bonnier bland annat DN, Medievärlden, Dagens Industri och Expressen har uppmanats satt radera allt material på sina röstbrevlådor som också kommer att stängas av.
Även SVT, Sveriges Radio och Schibsted som äger bland annat SvD, Aftonbladet och Omni är kunder hos Tele2. Företagen säger till Medievärlden att man ser över vilka konsekvenser säkerhetsluckan kan få.
Jonas Attenius, i dag Socialdemokraternas kommunalråd i Göteborg, vill efterträda Ann-Sofie Hermansson på posten som partiets gruppledare i staden. Det meddelade han på fredagen, rapporterar SVT Väst.
– Jag är ett ganska okänt namn för göteborgarna, men jag känner stort förtroende från många i mitt parti, säger Attenius.
Han berättar att han fått många frågor om han tänker kandidera, vilket uppmuntrat honom att faktiskt också göra det.
Inom Moderaterna i Göteborg råder stora stridigheter inför morgondagens ordförandeval, rapporterar GT. Valberedningen har föreslagit Peter Hermansson som Axel Josefsons efterträdare men förslaget och framför allt valberedningens sätt att arbeta har mött kritik.
– Det har gått lite för fort och inte varit tillräckligt välgrundat, Sarah Ullmark, Mufs distriktsordförande i Göteborg.
Hon är bland annat kritisk mot att Mufs representant inte ens blev kallad till valberedningens möte i januari.
Valberedningens ordförande Johnny Magnusson slår ifrån sig kritiken.
– Allvarligt talat, jag tycker det här är trams, säger han till GP.
