Gérard Depardieus nya roll: Ska spela Josef Stalin
Skådespelaren Gérard Depardieu ska spela den sovjetiske diktatorn Josef Stalin i en ny film, enligt The Hollywood Reporter.
Det är den franska regissören och skådespelaren Fanny Ardant som kommer att regissera Depardieu i filmen ”Le divan de Staline” (Stalins soffa), som bygger på Jean-Daniel Baltassats roman från 2013.
Handlingen utspelar sig i Sovjetunionen på 1950-talet och kretsar kring en ung konstnär som får i uppdrag att skapa ett Stalin-monument.
Depardieu har gjort sig känd och ovän med flera för sina ryska relationer och vänskapliga ton med president Vladimir Putin.
bakgrund
Josef Stalin
Wikipedia (sv)
Josef Stalin (ryska: Иосиф Сталин, Iosif Stalin), egentligen Iosif Vissarionovitj Dzjugasjvili (ryska: Ио́сиф Виссарио́нович Джугашвили, Iosif Vissarionovitj Dzjugasjvili; georgiska: იოსებ ბესარიონის ძე ჯუღაშვილი, Ioseb Besarionis Dze Dzjughasjvili), född 18 december 1878 i Gori i Kejsardömet Ryssland, död 5 mars 1953 på Kuntsevo utanför Moskva, var en sovjetisk politiker och diktator av georgisk börd.
Stalin blev 1922 den förste generalsekreteraren i Sovjetunionens kommunistiska parti och övertog efter Lenins död 1924 i praktiken makten över landet som diktator och var en av världens mäktigaste män fram till sin död 1953. Han var även formellt regeringschef från 1941. Stalin byggde upp en omfattande personkult kring sig själv. Statyer föreställande Stalin restes i praktiskt taget varenda stad. Under Stalins ledning blev Sovjetunionen världens näst största industriland[källa behövs] och utkämpade senare andra världskriget mot Tyskland (1941–1945), där Sovjetunionens insatser i kriget spelade en avgörande roll för de allierades seger. Åttio procent av de tyska förlusterna skedde på östfronten. Under Stalins tid vid makten organiserades massmord på politiska motståndare och miljontals dog i de koncentrationsläger (Gulag) som organiserades som ett led i den politiska repression som hårdnade under hans styre.
Stalin var i praktiken Sovjetunionens ledare från 1924,[källa behövs] eller kanske redan från 1922 efter Lenins hjärnblödning, till sin död 1953. Han har gett namn till en gren av kommunismen, stalinismen, och myntade namnet marxism-leninismen. Som ett led i Stalins vision om ett sovjetiskt socialistiskt samhälle beslagtogs privat egendom med tvång. Motstånd hos bondebefolkningen (dessa benämndes "kulaker") behandlade han hänsynslöst. Namnet Stalin, från det ryska ordet för stål, kan ha tagits för att det påminner om Lenin. Dock valde nära nog alla sovjetiska yrkesrevolutionärer ett "revolutionsnamn" (nom de guerre). En annan uppgift är att det skulle vara en kortform av Stalinskij som var en Rustaveli-översättare som han beundrade. Första gången han signerade en artikel med namnet Stalin var 1913.
bakgrund
Sovjetunionen
Wikipedia (sv)
Sovjetunionen eller Sovjet, från ryskans sovjet (совет) som betyder "råd" eller "styrande råd", formellt Socialistiska rådsrepublikernas union (ryska: Союз Советских Социалистических Республик Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik , förkortat СССР, SSSR), informellt känt som Sovjetunionen (ryska: Советский Союз, tr. Sovetskij Sojuz), Sovjetryssland eller bara Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Tsarryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Sovjetunionen var en enpartistat som dominerades av kommunistpartiet. Även om Sovjetunionen nominellt var en union bestående av sovjetrepublikerna (som från 1956 var 15 stycken) med huvudstaden i Moskva, utgjorde den i praktiken en mycket centraliserad stat med planekonomi. Mycket av det sovjetiska samhället övervakades av det nationella säkerhetsorganet KGB, som var aktivt från 1954 och efter Sovjetunionens fall ersatts av FSB i Ryssland.
Sovjetunionen grundades i december 1922 då Ryska SFSR, som bildades under den ryska revolutionen 1917 och segrat i det efterföljande ryska inbördeskriget, enats med de Transkaukasiska, Ukrainska och Vitryska SSR. Efter Vladimir Lenins död, den förste sovjetiske ledaren, konsolideras makten slutligen av Josef Stalin. Han gavs diktatoriska befogenheter och ledde landet genom en storskalig industrialisering med planekonomi och politiskt förtryck. Under andra världskriget, i juni 1941, anfölls Sovjetunionen av Tyskland, ett land med vilket man hade undertecknat ett icke-aggressionsavtal. Efter fyra år av krig, stod Sovjetunionen som en av världens två supermakter, eftersom dess inflytande sträckte sig över stora delar av Östeuropa och därutöver.
Sovjetunionen var med sina satellitstater från Östblocket ett av de två deltagande stormaktsblocken i det kalla kriget, en global ideologisk och politisk kamp mot USA och dess allierade. Sovjetblocket förlorade slutligen, efter att ha drabbats av ekonomiskt stillestånd och både inhemska och utländska politiska oroligheter, en händelse som markerade slutet av efterkrigstiden. I slutet av 1980-talet försökte den sista sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov att reformera staten med sin politik perestrojka, glasnost och demokratisering, men Sovjetunionen föll samman och upplöstes formellt 31 december 1991 efter den misslyckade augustikuppen samma år. Sedan dess har Ryska federationen i praktiken efterträtt Sovjetunionen i internationella rättigheter och förpliktelser, även om Ryska federationen rent tekniskt inte är Sovjetunionens efterträdare som stat utan var en av dess delstater.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen