Hem
Norbert Hofer, Geert Wilders och Marine Le Pen. (TT)

Högerextrema gratulerar österrikisk valvinnare

Norbert Hofer från högerextrema Frihetspartiet (FPÖ) har under dagen mottagit gratulationer från likasinnade runt om i Europa, efter att ha fått 36 procent av rösterna i det österrikiska presidentvalets första omgång under söndagen.
Bland gratulanterna finns franska Nationella frontens Marine Le Pen, den islamfientlige nederländske parlamentsledamoten Geert Wilders, ungerska Jobbik och italienska Lega Nord.
I den andra och avgörande valomgången till det till största delen ceremoniella ämbetet ställs 45-årige Hofer mot 72-årige Alexander van der Bellen, som stöds av miljöpartiet De gröna.

bakgrund
 
Frihetspartiet (Österrike)
Wikipedia (sv)
Frihetspartiet (tyska: Freiheitliche Partei Österreichs, FPÖ) är ett nationalkonservativt, högerpopulistiskt politiskt parti i Österrike som bildades 1956. Partiet ser sina rötter i nationalliberalismen under revolutionen 1848. FPÖ har samregerat med socialdemokratiska SPÖ 1983-1986 samt med konservativa ÖVP 2000-2006. Partiet som leds av Heinz-Christian Strache fick 17,5 procent av rösterna i parlamentsvalet 2008 som motsvarade 34 mandat i nationalrådet. Partiet grundades 1956 och har historiskt sina rötter i det tredje skiktet som består av liberaler och tysknationella. De andra två skikten är det socialistiska skiktet som representeras av SPÖ och det katolsk-konservativa som representeras av ÖVP. Friedrich Peter, före detta medlem i NSDAP och frivillig i Waffen-SS, var partiets ordförande mellan 1958 och 1978. Peter har, trots sin bakgrund, setts som en pragmatiker som bestämde sig för att vidareutveckla liberalismen och ta fram en ny politisk profil eftersom tysk nationalism kommit att förknippas med nazism. Från 1979 till 1993 ingick partiet i Liberala internationalen. När FPÖ lämnade organisationen övertogs platsen av Liberales Forum som bildats samma år av liberaler inom FPÖ. Jörg Haider blev 1970 ledare för partiets ungdomsrörelse och 1986 utsågs han partiledare. 1989 blev han guvernör i den österrikiska delstaten Kärnten, men tvingades att avgå 1991 efter ett uttalande i parlamentet. En socialdemokrat kritiserade Haiders planer på att reducera arbetslöshetsersättningen för att "tvinga fram arbete på ett sätt som påminde om nazistpolicys". Haider replikerade att "man hade en ordentlig sysselsättningspolitik i Tredje Riket, något som inte en gång er regering i Wien lyckats åstadkomma. Det måste en gång för alla sägas. Uppenbarligen var människorna då så välutbildade att ungdomar i Hitlerjugend med goda betyg har styrt ert parti i snart 40 år. Det är ju också ett faktum". 1999 återtog han guvernörsrollen. I Österrikes parlamentsval 1999 drev FPÖ en kampanj mot ökande kriminalitet och missbruk av socialbidrag som man menade att illegala invandrare låg bakom. En rapport som visade på rekordhög arbetslöshet bland utländska medborgare använde FPÖ i sin kampanj för sänkta offentliga utgifter. Haider uttalade bland annat att utlänningar som varit arbetslösa i mer än tre månader borde utvisas. FPÖ erhöll 27 % av rösterna i valet och ingick i början på år 2000 i en koalitionsregering med Österreichische Volkspartei (ÖVP), vilket mötte skarpa protester och hot om bojkotter mot landet från Israel och EU-länder som kritiserade Haider och hans parti för högerextremism. I februari 2000 avgick Haider som partiledare. EU tillsatte en utredningsgrupp som i september konstaterade att den österrikiska regeringen inte hade kränkt några minoriteters rättigheter samt att regeringen var "besluten att fortsätta kämpa mot rasism, antisemitism, diskriminering och främlingsrädsla i Österrike". Man beskrev FPÖ som ett populistiskt parti med extrema uttryckssätt men att detta inte gällde FPÖ:s regeringsrepresentanter. Den 4 april 2005 lämnade många ledande partimedlemmar partiet, bland annat Jörg Haider och de flesta av de arton representanterna i parlamentet, och grundade ett nytt parti, Bündnis Zukunft Österreich (BZÖ), Alliansen för Österrikes Framtid. FPÖ har särskilt starkt väljarstöd hos yngre väljare. I nationalrådsvalet 2008 röstade 25 % av alla som var 30 år eller yngre på FPÖ som blev största parti inom denna åldersgrupp. 44 procent av 16-19-åringarna röstade på FPÖ. I Europaparlamentsvalet 2009 fick FPÖ 2 mandat med 361 145 röster vilket motsvarade 12,8%, en ökning med 203 423 röster.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen