Högt spel i Centralafrika: ”Framtiden tillhör Gud”
Två tidigare presidenter som har varit huvudfigurer i Centralafrikanska republikens blodiga inbördeskrig har återvänt till landet, skriver AFP.
I mitten av december återvände Francois Bozize från Uganda. Motståndare till den nuvarande presidenten Faustin-Archange Touadera har uppmanat honom att ställa upp i presidentvalet nästa år, och enligt en regeringstalesperson har han redan begärt ett möte med presidenten.
Bozize tog makten genom en statskupp 2003. Tio år senare störtades han av Michel Djotodia, som också har återvänt till landet.
– Framtiden tillhör Gud, har Djotodia tidigare sagt.
Yttre observatörer menar att Djotodias ambitioner är något mer oklara än Bozizes, som väntas utmana om makten.
bakgrund
Centralafrikanska republiken
Wikipedia (sv)
Centralafrikanska republiken (franska: République centrafricaine; sango: Ködörösêse tî Bêafrîka), ibland förkortat CAR, är en republik i centrala Afrika, strax norr om ekvatorn. Landet gränsar till Tchad i norr, Sudan och Sydsudan i nordost, Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville i söder och till Kamerun i väst. Landet har en yta på omkring 623 000 km² och har cirka 4,6 miljoner invånare (2012). Huvudstad är Bangui med 568 500 invånare (2010).. Centralafrikanska republiken saknar kust.
Landet består mestadels av ett kuperat platåland, med ett flertal floder som översvämmas under regnperioden. Klimatet är ett tropiskt regnskogs- och savannklimat. Det är ett av Afrikas minst utvecklade länder, och hade år 1995 en BNP per invånare på 340 amerikanska dollar. Stora delar av befolkningen är sysselsatt inom jordbruk, som framför allt är självhushållningsjordbruk.Landet var en fransk koloni under namnet Oubangui-Chari fram till 1958, och blev en självständig republik 1960. Överste Jean-Bédel Bokassa tog makten 1966 och utropade sig till kejsare av Centralafrikanska kejsardömet 1976. Det blev åter republik 1979, då Bokassa störtades. Motståndet mot enpartisystemet ledde till att fria val hölls 1993, och Ange-Félix Patassé valdes till president.
Under 1990-talet gjorde delar av försvarsmakten flera gånger uppror, och en panafrikansk fredsstyrka sattes in 1997 för att övervaka vapenvilan. Läget har dock fortsatt varit oroligt och explosivt, med ett flertal rebellgrupper som strider inbördes om landets rika naturtillgångar. Många lever på svältgränsen och situationen har beskrivits (2019) som den näst största pågående humanitära katastrofen i världen efter den i Somalia.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen