Hem
Ulrika Rogland. (Drago Prvulovic / TT / / TT NYHETSBYRÅN)

”Hur är det möjligt att en misstänkt pedofil går fri?”

Hur kan det vara möjligt att en man misstänkt för grova sexuella brott mot sin trettonåriga elev slipper rättegång och därmed inte kan dömas – för att polisen inte kunde hitta honom i tid? Det frågar sig målsägandebiträdet Ulrika Rogland i en debattartikel på SVT Opinion.

När det handlar om sexualbrott mot barn anmäler barnen ofta inte förrän de blivit äldre, ibland för att de är i beroendeställning, inte vet vad de blivit utsatta för eller för att de inte vågar berätta, skriver hon. Trots att preskriptionstiden för många sexualbrott mot barn inte börjar räknas förrän barnet fyllt 18 år så räcker inte tiden, enligt Rogland.

”Det finns anledning att se över om preskriptionstiderna vid sexualbrott mot barn ska förlängas eller tas bort så detta inte händer igen”.

Läs också:

bakgrund
 
Preskription
Wikipedia (sv)
Preskription (lat. praescriptio), är ett juridiskt begrepp som betecknar att rättsliga följder upphör viss tid efter det att brottet inträffat. I modern västlig lagstiftning måste en laglig aktion ske inom en viss, i varje enskild lag, bestämd tid. Om kravet framställs för sent har preskription inträffat, vilket innebär att talan inte kan fullföljas inom den jurisdiktionen. För brottmål innebär det att allmänna åklagaren måste väcka åtal inom viss tid. Tiden varierar och i allmänhet är den bestämd beroende på hur allvarligt brottet är. I vissa länder, de anglosaxiska, kan den misstänkte dömas i sin frånvaro, in contumaciam, vilket innebär att avbrott av preskriptionen skett medan det i andra länder, de kontinentala, inte är möjligt.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen