”Hylla alla könsstympade flickor som gör motstånd”
Hela samhället behöver öka kunskapen om kvinnlig könsstympning för att kunna hjälpa de flickor och kvinnor som utsätts, skriver företrädare för Amelmottagningen och UN Women på Metros debattsida.
Sverige har en förhållandevis hög andel invånare som kommer från länder när kvinnlig könsstympning fortfarande praktiseras – och många vittnar om att de möts av fördomar och okunskap när det söker hjälp.
”Kvinnans underliv är ett tabubelagt ämne”, skriver debattörerna.
Även människorättsaktivisten Bayan Nasih tar upp ämnet på Expressen Debatt. Hon skriver att regeringens efterlängtade handlingsplan på området, som kom i somras, lett till besvikelse då inte mycket hänt sedan dess. Fortfarande ligger ansvaret på flickor och kvinnor att ta mod till sig och söka hjälp, menar hon.
Därför bör vi ägna dagen – den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning – åt att ”hylla och hedra alla flickor och kvinnor som gör motstånd” och berättar vad de utsatts för, skriver hon.
Debattörerna
I Expressens text:
Bayan Nasih, människorättsaktivist och föreläsare inom hedersvåld och könsstympning
I Metros text:
Bita Eshraghi, specialistläkare gynekologi och obstetrik, Amelmottagningen, Södersjukhuset
Cecilia Berger, bitr. överläkare gynekologi och obstetrik, Amelmottagningen
Josefina Åberg-Liesaho, specialistläkare gynekologi och obstetrik, Amelmottagningen
Emma Frövenholt-Herrting, överläkare gynekologi och obstetrik, Amelmottagningen
Petra Sjunnesson, barnrättsvetare och projektledare, Amelprojektet
Monica Green, ordförande, UN Women nationell kommitté Sverige
Petra Engberg, verksamhetschef, UN Women nationell kommitté Sverige