Ingen ny prövning i Palmemordet
Palmemordet kommer inte att prövas på nytt. Det meddelar Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. Åklagarmyndigheten har tagit emot flera ärenden om överprövning sedan Krister Petersson meddelade att förundersökningen läggs ner.
Normalfallet är att det krävs att den som begär överprövning ska ha berättigat intresse för att få ett beslut prövat.
Överåklagare Lennart Guné tog beslutet då han anser att de som begärt överprövning inte har tillräkligt stark anknytning till den nedlagda förundersökning och att det därför inte finns skäl att ärendet ska granskas ännu en gång.
Läs mer
bakgrund
Mordet på Olof Palme
Wikipedia (sv)
Mordet på Olof Palme, benämnt Palmemordet, ägde rum klockan 23:21 fredagen den 28 februari 1986 då Sveriges statsminister Olof Palme sköts till döds i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan i centrala Stockholm.
Efter mordet följdes i utredningen om mordet ett flertal spår, däribland ”PKK-spåret”, ”33-åringen” och ”Sydafrikaspåret”, som dock inte ledde till något konkret genombrott. I december 1988 anhölls Christer Pettersson som misstänkt för mordet och denne dömdes också i juli 1989 av en oenig Stockholms tingsrätt som skyldig, men frikändes därpå av en enig hovrätt i november samma år. Misstankarna mot Pettersson kvarstod dock och resning begärdes av riksåklagaren i december 1997 men avslogs av Sveriges högsta domstol den 28 maj 1998. Därpå följde över 20 år då inget genombrott i spaningsarbetet verkade ske; detta trots att fler än 130 personer genom åren hade erkänt mordet och att utredningen kring det är en av världens mest omfattande och dyraste mordutredningar.Den så kallade Skandiamannen, Stig Engström, avliden 2000, pekades ut som misstänkt gärningsman av chefsåklagare Krister Petersson den 10 juni 2020, efter vilket utredningen lades ned. Som skäl för misstankarna mot Engström presenterades ingen ny teknisk bevisning. Chefsåklagaren tillika förundersökningsledare Krister Petersson framhöll istället Engströms närvaro på brottsplatsen, en tidigare dokumenterad vapenvana och samröre med Palmefientliga kretsar, hans nervösa beteende i en intervju vid Sveavägen kort efter mordet, hans likheter med signalement som getts av vissa vittnen samt att flera av hans utsagor om mordkvällen inte stämmer överens med flertalet av övriga vittnen. Åklagaren bedömde att indicierna sammantaget skulle ha räckt för att häkta Engström om han hade levat och inleda en brottsutredning mot honom, men inte att de ensamt räcker för att göra brottet styrkt.Beslutet att lägga ner förundersökningen, respektive att peka ut Engström möttes av hård kritik. Hos allmänheten är tilltron till att Engström skulle vara gärningsmannen låg.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
