”Jag skulle inte kalla Mali för en demokrati i nuläget”
Oron för islamistisk radikalisering och att väpnade extremister får mer makt i Mali är befogad, säger Liisa Laakso, expert på demokratisering av Afrika, till SVT.
Hon menar att det redan nu pågår i norra delarna av landet, där radikala grupper som Boko Haram vuxit sig starka de senaste åren.
– Jag skulle inte kalla Mali för en demokrati i nuläget, säger Liisa Laakso.
Hon menar att ju mer inflytande islamisterna får desto svårare blir det för regeringen att styra landet. I veckan avsattes övergångspresidenten Bah N'Daw i en ny militärkupp, som är den andra i landet på nio månader.
bakgrund
Statskupperna i Mali
Wikipedia (en)
On 18 August 2020, elements of the Malian Armed Forces began a mutiny. Soldiers on pick-up trucks stormed the Soundiata military base in the town of Kati, where gunfire was exchanged before weapons were distributed from the armory and senior officers arrested. Tanks and armoured vehicles were seen on the town's streets, as well as military trucks heading for the capital, Bamako. The soldiers detained several government officials including President Ibrahim Boubacar Keïta who resigned and dissolved the government. This was the country's second coup in less than 10 years, following the 2012 coup d'état.
Mali
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
