Johan Renck gör HBO-serie om Tjernobyl
Den svenske regissören Johan Renck göra en tv-serie om kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl, som ska produceras för HBO, skriver Variety.
Fem avsnitt är planerade och serien ska handla om den sovjetiske kärnfysikern Valerij Legasov som var en av dem som offrade sig för att begränsa skadeverkningarna efter explosionen år 1986.
bakgrund
Tjernobylolyckan
Wikipedia (sv)
Tjernobylolyckan, eller Tjernobylkatastrofen (ukrainska: Чорнобильська катастрофа) var en allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina (som då tillhörde Sovjetunionen). Olyckan inträffade natten till lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23.45 (lokal tid) när reaktor fyra i utkanten av staden Pripjat förstördes genom en explosion och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa.
Orsaken till olyckan var en kombination av reaktortypens konstruktion och den mänskliga faktorn. Personalen stängde av flera säkerhetssystem i strid med gällande regler för att kunna genomföra vissa test.
Till att börja med gavs ingen information om att en allvarlig olycka skett. Anställda vid Forsmark, 1100 km från Tjernobyl, upptäckte förhöjd radioaktivitet måndag morgon den 28 april. Ytterligare mätningar gjordes och det kunde konstateras att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket. Detta gav en första indikation om att något hade hänt i Ukraina. Även satellitbilder visade vad som hade hänt. Motsvarande upptäckt gjordes i Finland, känslig utrustning visade radioaktivt utslag på en person som kom in till sin arbetsplats, hade inte ännu getts ut, då man bedömde att det var frågan om ett mätarfel. Enligt Russia Today försökte Sovjetunionen först hemlighålla för omvärlden att olyckan hade inträffat.
Det tog lång tid innan man ens på plats insåg hur allvarlig situationen var. Man antog att själva reaktorn var hel. Skalan på mätarna som fanns tillgängliga räckte inte för att visa nivån på strålningen, varför den missbedömdes. Av de som deltog i arbetet med att kyla ner reaktorn, släcka elden och stoppa de radioaktiva utsläppen de första dagarna insjuknade 134 i strålsjuka. Fram till mitten av 2005 hade knappt femtio personer omkommit som direkt följd av olyckan. Uppskattningarna om total dödlighet på grund av olyckan varierar mellan kring tusen och kring en miljon.
I november 1986 göts hela reaktor 4 in med 250 000 ton betong i ett slags sarkofag för att hindra ytterligare spridning av radioaktivitet. Den så kallade "sarkofagen" , eller Shelter Object som den egentligen heter, började redan efter ett par år att rosta och betongen började vittra sönder. Den har sedan den byggdes varit i behov av ständigt underhåll.
År 1997 togs ett första beslut att ersätta den gamla "sarkofagen" med en ny överbyggnad , Den nya hangarliknande konstruktionen, kallad New Safe Confinement, som skall täcka hela reaktorbyggnaden är under uppbyggnad och beräknas vara klar tidigast år 2015-2017. Politisk oenighet över vem som skall ta kostnaden har försenat projektet i cirka 10 år.
Den nya överbyggnaden beräknas ha en livslängd på cirka 100 år. Under den tiden skall sanering och nedmontering av reaktorn pågå kontinuerligt. Fyrtiosex länder har gått samman och hjälpts åt med finansieringen som ungefär beräknas att landa på 14 miljarder kronor. Finansiell samordnare är Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
Tillträde är förbjudet för allmänheten till ett område kring reaktorn med en radie på 30 km. Forskare med särskilda tillstånd tillåts vistas i området.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen