Kan bli aktuellt med beredskapspoliser igen

Beredskapspolisen var en del av den svenska polisen, vilken utgjordes av civilpliktiga poliser. Beredskapspoliserna var tidigare värnpliktiga med fem veckors efterutbildning vid Polishögskolan, som utgjorde en förstärkning av polismyndigheternas ordinarie personal. Gruppcheferna var yrkespoliser med ledarskapsutbildning. Beredskapspoliser som hade ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om tjänstgöring kunde kallas in vid inträffade eller riskerade allvarliga störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt. Beredskapspolisen tillhörde organisatoriskt Rikspolisstyrelsen, men utbildning och utrustning finansierades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utöver Allmänna beredskapspolisen fanns även Särskilda beredskapspolisen, som inrättades 1996. Denna senare hade bättre utrustning och längre utbildning. Den användes vid ett fåtal tillfällen, som för att bevaka byggnader efter den 11 september 2011 och undsätta människor efter orkanen Gudrun 2005. Från och med våren 2009 avvecklades Allmänna beredskapspolisen, och Särskilda beredskapspolisen kom istället att heta bara Beredskapspolisen. Beredskapspoliser hade samma befogenheter och skyldigheter som ordinarie polismän. De var inte tänkta att arbeta med "vanligt" polisarbete, utan skulle avlasta den ordinarie polisen med till exempel avspärrning, bevakning och befolkningsskydd. Liksom yrkespoliser var beredskapspoliser tvungna att ingripa om de fick kännedom om ett brott när de var i tjänst. Från och med den 1 oktober 2012 upphörde Beredskapspolisen efter ett regeringsbeslut, eftersom ett polisiärt förstärkningsbehov inte längre ansågs föreligga. Nedläggningsbeslutet möttes av kritik från flera håll[förklaring behövs], eftersom den säkerhetspolitiska utvecklingen snarare ansågs tala för en utbyggnad.