Hem
Årets Nobelprisvinnare i fysik visas på skärmen. (Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Klimatmodellering prisas: ”Ligger rätt i tiden”

Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann and Giorgio Parisi får årets Nobelpris i fysik för sitt arbete med komplexa fysikaliska system.

Manabe och Hasselman har haft sin inriktning konkret på jordens klimatsystem och fysiken kring det, säger Mats Karlsson, ledamot i Nobelkommittén för fysik, till SVT.

– Manabe förstod på 60-talet att man måste titta både på strålning och konvektion, alltså hur luften rör sig. Det var då han förstod att koldioxiden inte är den huvudsakliga växthusgasen, utan det är vattenångan. Men det är koldioxiden som reglerar vattenångan.

– Med Hasselmans modell kunde man beräkna hur stor del den mänskliga påverkan är.

Manabe och Hasselmann tilldelas den ena halvan av priset. Parisi tilldelas den andra halvan.

– Priset ligger rätt i tiden, klimatmodellering, säger Per Eklund, universitetslektor och docent vid Linköpings universitet, i SVT.

bakgrund
 
Klaus Hasselmann
Wikipedia (en)
Klaus Hasselmann (born 25 October 1931 in Hamburg) is a leading German oceanographer and climate modeller. He is probably best known for developing the Hasselmann model of climate variability, where a system with a long memory (the ocean) integrates stochastic forcing, thereby transforming a white-noise signal into a red-noise one, thus explaining (without special assumptions) the ubiquitous red-noise signals seen in the climate. He was awarded the 2021 Nobel Prize in Physics jointly with Syukuro Manabe and Giorgio Parisi for groundbreaking contributions to the "physical modeling of earth's climate, quantifying variability and reliably predicting global warming."
bakgrund
 
Giorgio Parisi
Wikipedia (en)
Giorgio Parisi (born 4 August 1948) is an Italian theoretical physicist, whose research has focused on quantum field theory, statistical mechanics and complex systems. His best known contributions are the QCD evolution equations for parton densities, obtained with Guido Altarelli, known as the Altarelli–Parisi or DGLAP equations, the exact solution of the Sherrington–Kirkpatrick model of spin glasses, the Kardar–Parisi–Zhang equation describing dynamic scaling of growing interfaces, and the study of whirling flocks of birds. He was awarded the 2021 Nobel Prize in Physics "for the discovery of the interplay of disorder and fluctuations in physical systems from atomic to planetary scales."
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen